LIKALEDES li3ka~le2des, äv. 1032, äv. 32 32 (likale´des (el. i`) Weste; li`kalédäss Dalin), adv. o. adj. oböjl.
Ordformer
(-ledes 1738 osv. -leds (i vers) 1862—1910)
Etymologi
[jfr d. ligeledes, adv. o. adj., nor. likeledes, adv.; av LIKA, adj. o. adv., o. -LEDES]
I. adv.
1) (i sht i skriftspr.) på samma sätt, likadant, i samma mån l. i lika hög grad som ngt förut nämnt; sammaledes; ävenledes, likaså, också. Lind (1738). Om våren böra inga Kreatur uti samfälte hagar insläppas, innan (osv.) .. lika ledes bör förhållas om hösten med ängarna. MeddNordM 1897, s. 112 (1790). Hans Kongl. Maj:t (har) .. i Adeligt Stånd uphöjdt des General-Consul .. Simon Berard; samt likaledes .. Justitiä-Rådet Niclas Holmberg. IT 1791, nr 15, s. 3. Gack du och gör likaledes. Dalin (1853). Hellström Malmros 35 (1931).
2) ss. svar på lyckönskan l. välgångsönskan o. d., stundom äv. (ngt vard.) på okvädinsord o. d.: (jag önskar l. säger) detsamma (tillbaka). Godt nytt år! — Tack, likaledes! Drummel! — Likaledes! Östergren (1931).
II. (†) adj.: likadan. (En prästman som) har hållit en predikan först i then ena kyrkan och genast .. till den andra sig skyndar, en likaledes predikan ther at förrätta. OTranæus (1731) hos Cavallin Herdam. 4: 420.
SAOB
