SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1940  
LINGON liŋ3on2, n.; best. -et; pl. = ((†) lingor (linnor) KryddRSthm 1555—56, s. 9, Gyllenius Diar. 148 (c. 1660)).
Ordformer
(lingon 1549 osv. lingor, pl. 1557—c. 1660. linnor (lÿnn-), pl. 1555—1558)
Etymologi
[sannol. ellips av LINGBÄR, bildad med det i bärnamn vanliga suffixet -on; sidoformerna lingor o. linnor bildade som svaga femininer på i vissa dial. (t. ex. Västergötl. o. Värml.) gängse sätt, det förra av lingbär, det senare av linnbär (se LINGBÄR)]
(ätligt, ss. moget i allm. rödt) bär av buskväxten Vaccinium vitis idæa Lin. (lingonris, lingonbuske); i pl. ofta om maträtt bestående av de syltade l. inkokta bären (lingonsylt, lingonmos); äv. om växten; jfr KRÖSON, LINGBÄR. Färska, råa, inkokta, syltade lingon. Plocka lingon. Ha lingon (och mjölk) till efterrätt. GripshR 1549. Hvad lyser här så rödt? / Lingon! Hela fältet fullt beströdt! Franzén Skald. 1: 369 (1824). Hvita lingon träffas på några ställen i Sverige, men äro mycket sällsynta. LfF 1896, s. 288. — jfr SIRAPS-, VATTEN-LINGON. — särsk. i uttr. ruttet lingon o. d., ss. beteckning för ngt värdelöst; vanl. i uttr. inte vara värd ett ruttet lingon o. d., inte vara värd ett dyft o. d. (Biskop Wallquist hade) tilltvålat Nordin, så att denne ej var värd tre ruttna lingon. BL 20: 17 (cit. fr. 1800). Aftonbladet ville ingen bjuda mer än två ruttna lingon för. SöndN 1866, nr 21, s. 4. Hellström Malmros 343 (1931).
Ssgr: A: LINGON-BACKE. jfr -SKOG. Lagerlöf Berl. 1: 141 (1891). —
-BRÖD. (förr) bakat med lingon inblandade i degen. Heidenstam Folkung. 1: 262 (1905). —
-BUSKE. buskväxten Vaccinium vitis idæa Lin., lingonris. Weste (1807). —
-BÄR. (numera bl. mera tillf.) lingon. Lind (1749; under heide-beer). —
-DRICKA, n. (i sht förr) visst slags dryck beredd av okokt lingonsaft. LAHT 1911, s. 210. —
-FÄLLA, r. l. f. (i vissa trakter) jfr -SKOG, ävensom FÄLLA, sbst.2 3. Engström Glasög. 167 (1911). —
-FÄRG. lingonröd färgnyans. Karlfeldt Vildm. 64 (1895). —
-GRÖT. (förr) av lingon o. rågmjöl. Topelius Dagb. 2: 25 (1835). —
-HED. jfr -SKOG. PoetK 1821, 1: 163. —
-KRUKA. för förvaring av inkokta lingon. —
-LAG, r. l. m. (†) jfr LAG, sbst.2 2. Bruno Gumm. 29 (1762). Eurén Kotzebue OkSon. 19 (1794). —
-MOS. (lingon- 1745 osv. lingona- 1578) (till förvaring avsett) mos beredt av lingon. BOlavi 98 b (1578). —
-MUST. (†) must l. saft av lingon. KryddRSthm 1555, s. 54. —
-PLOCKARE. —
-PLOCKNING. —
-PÄRON. kok. päron inkokt i lingonsaft l. lingonsylt; vanl. i pl. (i sht med koll. bet.). Langlet Husm. 657 (1884). —
-RIS. koll., dels om buskväxten Vaccinium vitis idæa Lin., lingonbuske, dels om dess (risiga) ovanjordiska delar l. det därav bildade växttäcket. Franckenius Spec. F 2 b (1638). Tegnér (WB) 9: 141 (1841). —
-RÖD. som har det mogna lingonets röda färg. PT 1895, nr 193, s. 3. —
-SAFT. beredd av lingon. Lindestolpe Fross. 32 (1717). —
-SKOG. skog där det växer (rikligt med) lingon. FoF 1914, s. 78. —
-STÄLLE. ställe där det växer (rikligt med) lingon. ASScF 6: 81 (1861). —
-SVULST. bot. svampen Exobasidium vaccinii Woron., som förorsakar uppsvällningar på o. deformationer o. omfärgning av blad o. yngre skott av lingon- o. blåbärsris. 3NF (1930). —
-SYLT. DA 1824, nr 52, s. 6. —
-VATTEN. (i sht förr) = -DRICKA. BoupptSthm 1684, s. 84 b (1683). Langlet Husm. 564 (1884). —
-VED. (†) = -RIS. Dalin (1853). —
-VÄXT. konkret; särsk. bot. i pl., om familjen Vacciniaceæ. NormFört. 18 (1894).
B (†): LINGONA-MOS, se A.
Spoiler title
Spoiler content