SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1940  
LIP li4p, sbst.3, n.; best. -et.
Etymologi
[till LIPA, v. — Jfr LIP, sbst.2]
(vard.) vbalsbst. till LIPA, v.: lipande, gråt. Barnens lip och pip. Bellman SkrNS 1: 63 (c. 1770). Inget lip, inget gnäll. ST(A) 1929, nr 272, s. 1.
Ssgr, se anm. till LIPA, v. ssgr.
Spoiler title
Spoiler content