publicerad: 1940
LITAUER lita͡u4er, äv. -a͡ 4-, äv. LITAVER lita4ver, m.; best. -n; pl. =; förr äv. LETTOGER l. LITTOGER, m.; pl. = (OPetri Kr. 77 (c. 1540), SkeppsgR 1547) l. -gar (SkeppsgR 1546 (: Lettogana, pl. best.)) l. -grar (KKD 4: 310 (1712)); förr äv. LITTOVER, m.; pl. = (G1R 29: 258 (1559), KKD 1: 143 (1708)).
Ordformer
(lettog(h)er, pl. c. 1540—1547. lit(t)auer (lith-) 1704 (pl.), 1851 osv. litaver 1884—1931. lithoer, pl. 1704. littograr, pl. 1712. littouver (-w-), pl. 1704—1708. littover (lit-, litth-, -w-) 1559 (pl.), 1593—1706)
Etymologi
[jfr d. litaver, t. litauer, eng. lithuanian; till LITAUEN (äldre form Littowen)]
manlig invånare i Litauen, man från Litauen l. av litauisk börd; i pl. äv. utan hänsyn till kön. OPetri Kr. 77 (c. 1540). Almquist VärldH 4: 537 (1940). —
Spoiler title
Spoiler content