publicerad: 1940
LITTERA lit4era, r. l. f.; best. -an; pl. (föga br.) -or (2NF 16: 806 (1911: hufvudlitteror), Östergren (1931)) l. = (HantvB I. 2: 180 (1934)) ((†) litterer OPetri 4: 555 (c. 1535), RP 10: 582 (1644); littrer NoraskogArk. 4: 178 (1705), Annerstedt UUH Bih. 3: 401 (i handl. fr. 1749)).
Ordformer
(liter- 1675—1904. litter- c. 1535 osv. littr- 1911—1913)
Etymologi
[jfr d. litra, t. litera; av lat. lit(t)era, bokstav]
bokstav, i sht stor sådan; numera bl. om bokstav ss. beteckning för rubrik (i tabeller, räkenskaper o. d.) l. ordningsföljd (i sht av hemmansdelar, tomter o. d.); stundom liktydigt med: seriebokstav; ofta svagtonigt framför viss bokstav; i skrift ofta förkortat litt. The Latiniske litterer. OPetri 4: 555 (c. 1535). Lit A. BoupptSthm 19/2 1685. Alm(Sthm) 1837, s. 45. Man .. visste att man bodde i Littra C numro 7 d. Koch Timmerd. 262 (1913). — särsk. (†) om trycktyp. Annerstedt UUH Bih. 3: 401 (i handl. fr. 1749).
Avledn.: LITTERAL, adj. [ytterst av senlat. lit(t)eralis] eg.: bokstavlig.
1) (i fackspr.) som gäller bokstäver. Atterbom VittH 140 (1845). En form af ordblindhet, den litterala. Herrlin Minnet 56 (1909).
2) (†) (ned)skriven; litterär; skriftspråklig. Literal Grækiska. Hasselquist Resa 52 (1750). SvLittFT 1834, sp. 346.
LITTERARISK, adj. [av t. literarisch, av lat. lit(t)erarius] (†) litterär. Porthan BrSamt. 1: 14 (1778). Reuterdahl InlTheol. 378 (1837). —
LITTERERA, v., -ing. (i fackspr.) förse l. beteckna (ngt) med bokstav (littera). BoupptSthm 19/2 1685. (Skriften innehåller) Sex litrerade ark i 4:o. Reuterdahl SKH 4: 348 (1866). SvRiksd. II. 12: 242 (1934).
Ssg: littererings-tabell. adm. utvisande littereringen för olika konton i ett ämbetsvärks o. d. räkenskaper. SJ 2: 19 (1906).
Spoiler title
Spoiler content