SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1941  
LIVRÉ livre4, n.; best. -et l. -t; pl. -er; förr äv. LIBERI, sbst.2, l. LIVERI, sbst.2, n.; best. -et l. -t; pl. = (KlädkamRSthm 1651—52 Fransk., s. 89 (: Liverijn, pl. best.)) l. -er (StadgOordn. 1644, § 6 (: liberier), Mellin Nov. 1: 618 (1832, 1865: liberier)).
Ordformer
(leverie 17031713. liberj (liberie, liberij, libery, libirij, lijberij) 1628 (: liberij kläden)1807. libri (libbri, librie, li(j)brij) 16291815. liveri(e) (lieverie, liverij, livery) 16451841. livereij 1641. livré(e) 1675 osv. livri(e) 16871846. — i ssg: lib(e)ri(j)d(t)z- 1619 (: Liberijdtz tilseere)1622 (: Liberidz Tijlsijaren))
Etymologi
[jfr d. livré, t. livree, eng. livery, av fr. livrée, p. pf. f. av livrer (se LEVERERA) o. urspr. betecknande dräkt som furste l. högt uppsatt person ss. gåva överlämnade åt underlydande l. tjänare o. d.; formerna liberi o. liveri (motsv. d. liberi, liveri) av ä. t. liberey, liverey, liveree, liberee (jfr t. liefern, ä. t. li(e)bern, lievern, av fr. livrer, se ovan)]
1) särskild dräkt l. uniform som bäres av manlig tjänare anställd hos förnämt l. rikt folk o. som (i fråga om förh. inom furstliga l. högadliga familjer) till färgen ofta överensstämmer med husbondfolkets heraldiska färger; betjäntdräkt; förr äv. om hovfolks dräkt hållen i regerande konungs (l. drottnings) färger. (Vara klädd) i ngns livré, (vara klädd) i livré som bär husbondfolkets heraldiska färger. Bära livré. OxBr. 1: 159 (1621). Silkessnören, som hans (dvs. hovmannens) Tiänares liberij är besatt medh. Schroderus Hoflefw. 164 (1629). Doch skal .. En Lagstadd dräng som bär Livrée, tiena tu år för hvart Livrée, och ej hafva frihet sig förr at upsäija. StadgTienstef. 1739, s. C 4 b. (Heraldiken) lärer, huru man skal gifva Betjenter Livree, enligt Vapnen. (Gjörwell o.) Bergklint Sam. 273 (1775). En betjent, i excellensen Reuterholms liveri, kom in. Crusenstolpe Mor. 4: 348 (1841). En gammal betjänt i snusbrunt livré. Engelke Välgör. 43 (1908). — jfr STATS-LIVRÉ. — särsk. (†) övergående i bet.: förråd av livréer (för hovfolk l. betjäning) hos kunglig person. År 1620, voro i Räkninge-Camaren .. en Liberiets Tillsiare. Hallenberg Hist. 1: 275 (cit. fr. 1620); jfr LIBERITS-TILLSEARE. RP 8: 674 (1641).
2) (†) (heraldisk) färg l. (heraldiskt) tecken l. emblem som utmärker tillhörighet till högt uppsatt person o. d. (o. som svarar mot dennes heraldiska färger osv.); äv. allmännare: kännetecken, karakteristiskt attribut o. d. 1. Blå Klädes Jacka med Kongl. Maij:tz Liberie uppå. BoupptSthm 21/8 1677. (Geuserna) brukade .. en Tiggiarepåssa för ett särdeles Liberij. Brask Pufendorf Hist. 260 (1680). Roos Unif. Anm. 5 (1789). — särsk. bildl. (jfr 4): attribut; kännemärke; särsk. relig. om Kristus' kors (ss. symbol för lidandet). Äst tu en Christen? Ja; så skäm tig at vedersaka (dvs. förneka) thet liverie, som Christus sielf har burit. Scherping Cober 1: 28 (1734). Lagerström Bunyan 3: 28 (1744).
3) (†) uniform; mundering; särsk. om bättre uniform som bars av indelt soldat, livmundering; äv. koll. Brahe Tb. 39 (c. 1660). Skolandes Corporalernes skyldighet wara, månateligen .. Liveriet hos Rote-bonden visitera och tilse huru det förwaras. LMil. 3: 121 (1692). 31 (maj) bordtrymbde 1 Soldat medh fult Leverie. KKD 12: 307 (1703). Det vid reg(e)m(ente)t brukelige liveriet. Carl XII Bref 412 (1716). KrigVAT 1849, s. 331 (1719). Ännu i månljuset .. igenkände jag nerkingarnas röda liveré med hvitt på. Heidenstam Karol. 1: 77 (1897).
4) (i vitter stil, numera knappast br.) bildl.: klädnad (se d. o. 5), dräkt (se d. o. II 2 b). (Gravens) svarta sorgenatt / Och mörka lieverie. Wexionius Vitt. 415 (1684). Fabriksarbetarens livré av sot och stenkolsrök. Lidforss Kås. 1: 57 (1908). — särsk. [jfr fr. porter la livrée de qqn] med tanke på livréet ss. symbol för tjänande ställning o. d., i uttr. bära ngts livré o. d., vara slaviskt beroende av ngt. Man kan vara systematisk och grundelig, utan at just bära vissa systemers livrée. LittT 1795, s. 391. PT 1899, nr 185, s. 3.
5) [utvecklat ur 1; jfr motsv. anv. i t. o. fr.] betjäning, tjänare; numera nästan bl. i sg. best., om konungens (l. annan furstlig persons) livréklädda tjänstepersonal, livrébetjäningen. Mä'n Hustrun åker kring .. / Uti en präcktig vagn, med brokot Liberi. Palmfelt Molière 7 (1738). Knöppel Legrand Vän 23 (1743). Bordet serverades af konungens livrée. GJEhrensvärd Dagb. 1: 289 (1779). PT 1909, nr 144 A, s. 2.
Ssgr (i allm. till 1): A: LIVRÉ-BETJÄNING. [jfr fr. les gens de livrée] betjäning (hos furstlig l. adlig person o. d.) som bär livré. DA 1771, nr 47, s. 1. Kungl. hofvets livrébetjäning. PT 1907, nr 295 A, s. 2.
-BETJÄNT, m. [jfr d. liberibetjent, livrébetjent, t. livreediener] betjänt klädd i livré. Serenius Ii 3 b (1734). Hoppe (1892).
-BOD. (†) mil. till 3: bod för förvaring av de indelta soldaternas mundering. LMil. 3: 562 (1694).
-BYXOR, pl. (liberis- 16511679. liveris- 1679) hörande till livré. KlädkamRSthm 1651—52 Fransk., s. 89.
-FRACK. (livré- 1808. livrés- 1815) hörande till livré. En mörkblå Livrée-Frack med Bomullslärfts-foder. DA 1808, nr 27, s. 3. BoupptVäxjö 1815.
-HATT. (livré- 18241921. liberis- 1674) jfr -FRACK. BoupptSthm 30/1 1674. KatalIndUtstSthm 1897, s. 262.
-KLÄDD, p. adj. Bäckman Sjöj. 2: 53 (1851).
-KLÄDE.
1) till 1: kläde l. tyg till livré. NDA 1863, nr 125, s. 2.
2) (†) till 3: kläde l. tyg till (bättre) soldatuniform. LMil. 2: 33 (1686).
-KLÄDER, pl. (liberi- (liveri-) 16281749. liberis- (liveris-) 16511702)
1) till 1: kläder som utgöra (ngns) livré; livré. KlädkamRSthm 1628 A, s. 13 a. Snören på liberi-kläder. Lind (1749; under passementen).
2) (†) mil. till 3, om (bättre) uniform l. mundering (som bäres av indelt soldat). LMil. 1: 178 (1682). VRP 1702, s. 578.
-KLÄDNING. (liberi- (liveri-) 16501694. lib(e)ris- 16741689) (†)
2) till 3: (bättre) soldatmundering. LMil. 1: 499 (1685). Därs. 3: 525 (1694).
-KNAPP, r. l. m. (livré- 1839 osv. lib(e)ris- 16571674) BoupptSthm 7/5 1657. Uniforms- och Livré-knappar göras ofta kullrigt upphöjde. Almroth Karmarsch 620 (1839).
-ROCK. (livré- (liveri- osv.) 1684 osv. liberis- (liveris-) 16731687)
1) till 1; jfr -FRACK. Brun Liveris Råck mz Snören. BoupptSthm 1674, s. 216 a.
2) (†) till 3: rock tillhörande soldats bättre mundering. LMil. 1: 656 (1685). Därs. 3: 120 (1692).
-RÖDING. [med syftning på fiskens färg] (i vissa trakter vid Vättern bruklig) benämning på den av gulröd buk kännetecknade varieteten av vätterröding, Salmo salvelinus Lin.; motsatt: blankröding (se d. o.). Nilsson Fauna 4: 424 (1853). Wahlström ExkFauna 91 (1861).
-SNÖRE. snöre till prydnad på livré(rock). BoupptSthm 19/7 1652.
B (†): LIBERIS- l. LIVERIS- (LIVRÉS-)-BYXOR, -FRACK, -HATT, -KLÄDER, -KLÄDNING, -KNAPP, -ROCK, se A.
C [första ssgsleden är sg. best.] (†): LIBERITS-TILLSEARE, m. (liberi(j)d(t)z-) till 1 slutet: tillsyningsman för ”livréet”. Liberijdtz tilseere. KlädkamRSthm 1619 A, s. 74 a; möjl. icke ssg. Liberidz Tijlsijaren Bencht Ingolphsson. Därs. 1622 A, s. 63 a.
Spoiler title
Spoiler content