LOPING lω4piŋ, r.; best. -en; pl. -ar l. (med eng. pl.) -s.
Ordformer
(vanl. looping)
Etymologi
[av eng. looping, till loop, göra en ögla, till loop, ögla; från kelt.]
flyg. viss rörelse vid konstflygning, varvid flygplanet beskriver en ögla o. flygaren vid toppen av denna har huvudet nedåt. 2NF 35: 888(1923). SvD(A) 1933, nr 281, s. 5.
