SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se

SAOB

Svenska Akademiens ordbok

publicerad: 1941  

LUMPIG lum3pig2, adj. -are. adv. -T; förr äv. LUMPOT, adj.

Ordformer

(-ig(h) 1701—1932. -otta, pl. 1673)

Etymologi

[avledn. av LUMP, sbst.2]

1) (i vissa trakter, ngt vard.) trasig (o. osnygg), paltig; om person: ovårdad i sin klädsel. Några lumpotta GångKleder. BoupptSthm 11/5 1673. Han ser ut som den lumpigaste skomakare. KyrkohÅ 1907, s. 298 (1835). Wallbeck-Hallgren VandrEl. 43 (1910). Wieselgren ParisBanz. 143 (1926).

2) (†) eländig, usel, förfallen; jfr LUMPEN 1, 2. En lumpigh herrgårdh af trähuus upbygdh. HFinlÖ 9 (1701). Düben Boileau Sat. 2 (1722). Tron I at äran köps för lumpigt glitter-gull? JGHallman Vitt. 219 (c. 1735).

SAOB

Alfabetisk lista

  lumpa subst.
  lumpa verb
  lumpande
  lumpen adj.
  lumperi subst.
  lumpig adj.
  lumpigt
  lumpning
  lumpsocker subst.
  lumra subst.
  lumra verb

  Till   alla ordböcker

Spoiler title

Spoiler content