SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1941  
LYNG lyŋ4, sbst.2, r. l. m. ((†, i bet. 1) n.); best. -en (ss. n. -et).
Ordformer
(lygn c. 1830. lyng 1894 osv.)
Etymologi
[dialektal sidoform till LJUNG, sbst.1]
1) (†) ris av bärbuske. Renarna äta rönnbär, hjortron jämte lygnet. ArkNorrlHembygdsf. 1921, s. 41 (c. 1830).
2) bot. av landtbruksstyrelsen föreslagen benämning på (växt av) släktet Erica Lin. NormFört. 52 (1894).
Spoiler title
Spoiler content