publicerad: 1941
LYNG lyŋ4, sbst.2, r. l. m. ((†, i bet. 1) n.); best. -en (ss. n. -et).
Ordformer
(lygn c. 1830. lyng 1894 osv.)
Etymologi
1) (†) ris av bärbuske. Renarna äta rönnbär, hjortron jämte lygnet. ArkNorrlHembygdsf. 1921, s. 41 (c. 1830).
2) bot. av landtbruksstyrelsen föreslagen benämning på (växt av) släktet Erica Lin. NormFört. 52 (1894).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content