SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1941  
LYNKUR l. LYNKURER, m.?
Ordformer
(lync-. -ur 1734. -urer 1541—1757)
Etymologi
[jfr ä. eng. lyncury; till senlat. lyncurius, efter gr. λυγκούριον, tidigt uppfattat ss. bildat av λύγξ, lo (se LO, sbst.1), o. οὖρον, urin (se d. o.), o. förknippat med föreställningen att ädelstenen bildats av lodjurets urin]
(†) visst slags ädelsten. 2Mos. 28: 19 (Bib. 1541; Bib. 1917: hyacint). Serenius (1734, 1757; under lygure).
Spoiler title
Spoiler content