(†) i uttr. taga lyra o. d., taga skada; lida förlust; råka illa ut. (Det antages, att) dhe (dvs. tvenne ryttmästare) säkert taget lyra / Och såledz kommit om uppå den wägen långa. KKD 5: 380(c. 1711). Han tog lyra på den handlen. Adlerbeth FörslSAOB(1798; ”trivialt”). Weste(1807).
