SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1942  
LÄSKA, r. l. f.
Ordformer
(letzsk- 1664. läsk- 17321849)
Etymologi
[vbalsbst. till LÄSKA, v.]
(†)
1) till LÄSKA, v. 4: avkylning, svalka. För them som brinna mycket inwertes, och hafwa myckin letzsko aff nöden. Salé 53 (1664).
2) till LÄSKA, v. 6: förhållandet att ngt släcker törsten l. vederkvicker l. uppfriskar; vederkvickelse. Lind (1738). En vederqvickande läska. Dybeck Runa 1849, s. 11. särsk. bildl. Kolmodin QvSp. 1: 502 (1732). På det alt regnvatn må samlas til läska åt ängen. Gadd Landtsk. 2: 269 (1775).
Spoiler title
Spoiler content