SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1942  
LÖDIGMARK l. LÖDEMARK l. LÖDMARK, r. l. f.; best. -en; pl. = (G1R 14: 36 (1542), VästeråsDP juli 1596) l. -er (BtFinlH 3: 201 (1547), PH 3: 1729 (1741)).
Ordformer
(lödemar(c)k 15431556. löde mark 15421558. löden mark 1550. lödes mark 1550c. 1580. lödichmarch (lödich march) 15641567. lödiemark (lödie mark) 15581634. lödigmark (lödig mark) 15581741. lödimark 1545. lödmark 15471663. lödogh marc 1523. lömark 1545)
Etymologi
[fsv. lödhemark, av fdan. lødhemark; av LÖDIG, adj.1, o. MARK, viktsenhet]
(†) lödig mark (se LÖDIG, adj.1 1 c). G1R 1: 100 (1523). Någre löde mark bergzsölffuer. Därs. 14: 36 (1542). Tuå lödmarch silffuer. VästeråsDP juli 1596. Markstyckerne (skola) hålla på lödie marken tolf lodh fijn. Stiernman Com. 2: 24 (1634). Twå Lödmarker Sölff. Stiernhielm WgL 111 (1663). 2000 lödig marker. PH 3: 1729 (1741).
Spoiler title
Spoiler content