publicerad: 1942
Ordformer
(lön- 1534 (: löninge tid) osv. lönn- c. 1585—1625)
1) (numera knappast br.) till LÖNA, v.1 1: belöning; särsk. konkret; jfr LÖN, sbst.1 1. Sökia stort nampn, ähra, beröm och löning. Rudbeck Bref 52 (1670). Troheets Löning. Dahlstierna (SVS) 417 (c. 1696). Er Flit, Herr Brudegum, Han får en vacker Löning. Eldh Myrth. 64 (1725). Boström 3: 306 (1865).
a) (†) abstr.: avlönande. När löningen skeed ärh, må thu skicke wisse och clare register vp till wårtt Cammarrådh hure samme löning sich förlupen ähr. G1R 17: 15 (1545). HT 1922, s. 169 (1829).
b) (utom i vissa ssgr numera bl. i folkligt spr.) till LÖNA, v.1 3 b, konkret: avlöning, lön (se LÖN, sbst.1 2); äv. sammanfattande, om det belopp som utgör lönerna åt (en grupp av) flera personer. KlädkamRSthm 1554 A, s. 180 a. De ha alt för feta löningar. Dalin Arg. 2: 228 (1734, 1754). At Docentes på Visingsö måtte bekomma sina löningar uti natura. VDAkt. 1760, nr 307. Folkets löning (vid gruvan) uppgick till 1200 dal. BL 10: 323 (1844). Koch Arb. 275 (1912). jfr DAGS-, MÅNADS-, ÅRS-LÖNING m. fl.
Ssgr (i allm. till 2 b; i sht i fråga om ä. förh., kam.): A (†): LÖNING-JORD, -SPANNMÅL, se D. —
B (†): LÖNINGE-HERRE, -REGISTER, -SKRIVARE, -TID, se D. —
C (†): LÖNINGES-REGISTER, se D.
-AVGIFT~02 l. ~20. särsk. (förr) = lön-avgift. Project til lönings- och betalnings-afgiften. SvPrästProt. 2: 509 (1723). —
-BONDE. (förr) bonde som brukade löningshemman l. som hade skyldighet att göra dagsvärken där. Det som brister ock innestår för .. (officerarna) hos deras löningsbönder. 2RARP 3: 159 (1723). Sedan han .. af .. Landzhöfdingens Löningz Bönder, inCasserat en Summa penningar. VRP 23/3 1726. At de innom 2 mijhl ifrån (militär)-boställerne boende löningsbönder i Bohuus lähn äre plicktige .. at giöra dagsvärcken in natura. 2RARP 5: 194 (1727). Branting Förf. 2: 301 (1829). —
-DIREKTION. (förr) mil. vid de indelta regementena tillsatt organ med uppgift att uppbära avkastningen av utarrenderade boställen m. fl. inkomster o. därefter fördela dessa mellan löntagarna. SFS 1833, nr 18, Bih. s. XXVII. BtRiksdP 1869, I. 1: nr 2, s. 2. —
-FOND. (förr) jfr löne-fond 1. FörslSkolordn. 1817, s. 36. Motion .. angående ny Löne-Reglering för Armén, efter den grundsats, at i st. f. at hvarje Regemente nu har sin egen Lönings fond, hela Armén måtte få en gemensam. KrigVAT 1834, s. 172. Tegnér LundUniv. 318 (1897). —
-FORDRAN. (†) lönefordran. 2RA 1: 626 (1723). BtRiksdP 1871, I. 1: nr 32, s. 12 (efter handl. fr. 1742). —
-FORDRING. (†) lönefordran; i sht i pl. 2RA 1: 506 (1723). Innestående löningsfordringar. Botin Hem. 2: 159 (1756). LBÄ 5—6: 78 (1797). —
-FÖRMÅN. (†) löneförmån; i sht i pl. Förbättring uti Edre löningsförmåner. SP 1792, nr 226, s. 3. SC 1: 283 (1820). —
-HAVARE. (†) tjänsteman som åtnjuter lön gm löningshemman; äv. allmännare: löntagare. ResolIndRegBesv. 16/10 1723, s. 3. Nicander GSann. 42 (1766). —
-HEMMAN. (förr) hemman vars avkastning l. kronoränta är anslagen till lön åt ngn tjänsteman; lönehemman. LMil. 1: 341 (1684). Rabenius Kam. § 231 (1825). Den ifrån Universitetets löningshemman eller tionde anslag utgående Bibel-tryck tunnan. ASScF 3: 682 (1852). Prästerskapets löningshemman. SFS 1904, nr 14, s. 7.
-HERRE. (löninge- 1564. lönings- 1558—1793) (förr) tjänsteman som ombesörjde utbetalningen av (i sht militära) löner; jfr lön-herre 1. G1R 28: 128 (1558). Någre offuerlöpz penninger, som .. (räntmästaren) hadhe vpburedt aff löningzherrerne. HH XIII. 1: 200 (1565). 2VittAH 3: 360 (1788, 1793). —
-JORD. (löning- 1903. lönings- 1751 osv.) (förr) lönejord. Linné Sk. 190 (1751). Enär i fråga varande äng till sin natur vore en ecclesiastik löningsjord. 1NJA 1874, s. 460. Af .. landskanslivaktmästarne (i Halmstad) .. innehafda löningsjordar. PT 1892, nr 220 A, s. 1. 3NF 8: 1123 (1928). —
-JÄRN. (förr) järn som levererades till präst ss. lön för tjänstgöring vid järnbruk. VDAkt. 1789, nr 416 (1788). —
-KOL. (förr) ingående i tjänstemans löneförmåner; jfr löne-kol. Bergv. 3: 355 (1768). Backman Lags. 1—2: 165 (1831; efter handl. fr. 1805). —
-LIKVIDATION. (†) avräkning l. uppgörelse beträffande ngns löneförmåner; vid dylik avräkning uppkommande rest l. tillgodohavande. 2RARP 6: 49 (1731). De husröteböter, som afskiedade .. officerare kommit at häffta före, äro dem uti löningsliquidationerne påförde. 2RA 3: 1124 (1734). A äger en lönings liquidation, stor 8645 Daler silfvermynt, som efter 3 års förlopp kommer at inlösas med 80 procent. Palmquist Räkn. 217 (1750). —
-PRETENTIONER, pl. (†) löneanspråk. Erfarenheten visar, at Tjenstehjon i allmänhet hafva nästan oerhört dryga Lönings-pretentioner. AdP 1800, s. 299. —
-PÄNNINGAR, pl. (†) pänningar utbetalade ss. lön; sold. G1R 20: 326 (1549). LMil. 4: 1477 (1714). Wingård Minn. 3: 160 (1846). —
-REGISTER. (löninge- 1556—1558. löninges- (-ies-, -is-) 1560—1565. lönings- 1552—1636) (†) förteckning över löneförmåner åt (viss grupp av) löntagare; avlöningslista; jfr löne-register. G1R 23: 346 (1552). Löningz Register på .. hertig karls .. effter föliande hoff pro anno .. 1585. KlädkamRSthm 1587 C, s. 2 a. Ingen iust .. Löningz Register finnes om gemene Bååtzmäns åhrs Löhn och Månadzhyra. HSH 33: 271 (1636). —
-RÄNTA, r. l. f. hemmansränta anslagen till avlöning åt tjänsteman. LMil. 4: 1563 (1717). De belopp, som de indelta löningsräntorna .. skulle hafva lemnat innehafvarne af derå omförmälde tjenster. BtRiksdP 1874, I. 1: nr 15, Bil. s. 99. SDS 1941, nr 291, s. 9. —
-SEDEL. (förr) revers på lönebelopp. 2VittAH 23: 290 (1716). Anhålla officerarne att få deras 1715 års löningszedlar gienast betalte. 2RA 1: 54 (1719). SvH 6: 353 (1906). —
-SKRIVARE. (löninge- 1565—1582. lönings- 1563—1598) (förr) person som handhade avlöning o. räkenskaper. KlädkamRSthm 1561—65 I, s. 19 b. Därs. 1597—98 A, s. 11 a. —
-SPANNMÅL. (löning- 1711. lönings- 1696—1901) (förr) lönespannmål. LMil. 4: 826 (1696). Gymnasii Staten i Borgå .. har at utbekomma dess lönings Spanmål uti samma sorter, som Krono tionden .. af Allmogen utgöres. Alopæus BorgåGymn. 97 (i handl. fr. 1765). BtRiksdP 1898, I. 1: nr 52, s. 18. —
-STAT. (†) lönestat. LReg. 433 (1662). Hafwer .. ÖfwerStåthållaren hwart åhr giordt löningzStaten för dhe betiente i Staden. HSH 31: 18 (1663). SvRiksd. I. 6: 287 (1934). —
(2 a) -SÄTT. (†) avlöningssätt. AdP 1834, 2: 195. Svenska indeldta löningssättet genom boställen. Hazelius Förel. 74 (1839). Hembygden(Hfors) 1914, s. 82. —
(2 a) -TERMIN. (†) tidpunkt för utbetalning av lön. LMil. 1: 402 (1684). Linné Bref I. 1: 184 (1762). —
(2 a) -TID. (löninge- 1534—1556. lönings- 1552—1555) (†) = -termin. G1R 9: 378 (1534). (Soldaterna) skole bekomme hvadt rätt och skäll är, när löningz tiden kommer. Därs. 25: 156 (1555). Därs. 26: 496 (1556). —
-VILLKOR. (†) lönevillkor. SP 1792, nr 190, s. 3. Mina löningsvillkor vid Lunds Academie äro för närvarande sådana att jag omöjligen med hustru och barn kan äga nödtorftig bergning. Tegnér (WB) 2: 448 (1815). TjReglArm. 1858, 3: 27. —
SAOB
Spoiler title
Spoiler content