SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1942  
MADERA made4ra l. 032, l. MADEIRA -de4ra, äv. -däj4-, l. 032, r. l. f. (Weste (1807) osv.), i obest. form stundom n. ((Bladh o.) Hornstedt 94 (1783), Nisbeth (1869)); best. -an; pl. (i bet.: olika slag av maderavin, föga br.) -or (Östergren (1932)).
Ordformer
(mader 1580. madera c. 1750 (: Maderavin) osv. madeira 1853 osv. maderre 1580)
Etymologi
[av namnet på den portugisiska ön MADEIRA]
1) ss. förled i ssgr för att beteckna ngt som härstammar l. (först) kommit från Madeira.
2) elliptiskt för MADERA-VIN. Caps Madera är starkt och liknar portugis. (Bladh o.) Hornstedt 94 (1783). ”Ett glas? Maderan är god.” Runeberg 2: 74 (1848). VaruhbTulltaxa 1: 89 (1931). — särsk. (†) i uttr. vin madera. Win Maderre. VinkällRSthm 1580. Win Mader. Därs.
Ssgr: (2) MADERA-BUTELJ. —
(2) -FÄRGAD, p. adj. av sådan färg som madera. Post KoprJordb. 48 (1862). —
(2) -GLAS. Hedberg Dagt. 75 (1876). —
(1) -LÖK. viss varietet av rödlök, portugisisk lök, spansk lök, steklök. HbTrädg. 2: 58 (1872). —
(2) -SÅS. kok. tillsatt med madera. Zetterstrand Kokb. 247 (1863). Högstedt KokB 268 (1920). —
(1) -VIN. hetvin stammande från Madeira; äv. om från annat håll stammande vin av samma typ som vinet från Madeira. VinkällRSthm 1580. Linné Diet. 2: 100 (c. 1750). Östergren (1932).
Spoiler title
Spoiler content