MARA ma3ra2, sbst.2, f. l. r.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. mara; av sydamerik. (chilenskt) urspr.]
zool. den i Patagonien inhemska gnagaren Dolichotis patagonica Shaw; i pl. äv. ss. namn på släktet Dolichotis. 1Brehm 1: 372 (1874). 4Brehm 4: 172 (1923).
Ssg (zool.): MARA-SLÄKTE(T). gnagarsläktet Dolichotis.
