SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1943  
MARKIS marki4s, sbst.2, r. l. f. (l. m.); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. med fr. stavning)
Etymologi
[jfr t. markise; av fr. marquise, femininform av marquis (se MARKIS, sbst.1). Anledningen till benämningen oviss; möjligen elliptiskt]
1) (†) tyg använt att därmed kläda över ett tälts tak o. väggar. (K. XII) logerade .. (i Bender) uti ett, invändigt, öfver och omkring med Markis begifvit, Turkiskt Tält. JDHultman (c. 1734) i HC12H 1: 59.
2) medelst dragsnören l. annan anordning upp- o. nedfällbart, i en ram fastspänt tygstycke använt ss. solskydd framför fönster, dörr, veranda l. dyl. Palmstedt Res. 86 (1779). Han satte randiga markiser för salsfönstren. Larsson i By StugFolk 179 (1930).
3) (†) volang till parasoll. Almqvist Smar. 15 (1845). NVexjöBl. 1859, nr 23, s. 4.
4) (förr) ett slags kappliknande damklädesplagg med volanger. SthmModeJ 1850, s. 8. Därs. 1851, s. 4.
5) [jfr eng. marquise, marquise ring] (i fackspr.) markisring. 2NF (1912).
Ssgr (i allm. till 2): MARKIS-LÄRFT. (i fackspr.) jfr -väv. Strindberg Hafsb. 74 (1890). —
(jfr 5) -RING. (i fackspr.) ett slags fingerring med stenar som äro anbragta i fingrets längdriktning. Essén Misst. 73 (1911). 2NF 17: 1005 (1912). —
-SNÖRE. dragsnöre till markis. —
-VÄV. (i fackspr.) kraftig väv av det slag som användes till markiser. BoupptVäxjö 1865. Hängmatta av mycket kraftig markisväv. UNT 1922, nr 8066, Bil.
Spoiler title
Spoiler content