SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1943  
MARSEILLE, numera bl. ss. förled i ssgr marsäj3~, r. l. m. l. f.; pl. (i bet. 2) -er.
Ordformer
(marseille 1748 (: Marseille-söm), c. 1752 osv. marseiller, pl. 1731—1734. — i ssgr marsell- 1765 (: Marsells mössa)—1805 (: marsell söm). marselj- 1771 (: Marselje-Söm)—1878 (: Marseljer-hymnen). marsöls- 1734, 1754 (: Marsölssöm))
Etymologi
[av stadsnamnet MARSEILLE]
1) ss. förled i ssgr, för att beteckna att ngt l. ngn härstammar från l. att ngt (urspr.) framställts i Marseille.
2) (†) elliptiskt för MARSEILLE-ARBETE; trol. äv. om tyg l. plagg med l. i marseillearbete. Alla utrikes med trå eller silke sydde och stoppade kiortlar, .. Sängtäcken, Marseiller eller andra kläder, blifva förbiudne at föras hit in i Riket, vid .. vite. FörordnYppigh. 1731, s. A 4 b. (Hon) beklädde (hals, bröst o. armar) med kammar-duk och en tröja af marseille. Dalin Vitt. 3: 340 (c. 1752).
Ssgr (till 1): A: MARSEILLE-ANSJOVIS. (förr) PT 1791, nr 27, s. 4. —
-ARBETE~020. (marseiller-) (förr) visst slags matelasséarbete; abstr. o. konkret. Synnerberg (1815). —
-MÖSSA. (marseille- 1781, marseilles- 1765) (förr) med l. i marseillearbete. BoupptVäxjö 1765. —
-OLJA, r. l. f. olivolja från Marseille. BoupptVäxjö 1776. —
-SÅPA, r. l. f. (marseille- 1898. marseiller- 1900) jfr -tvål. Hirsch LbGarfv. 191 (1898). —
-SÖM. (marseille- 1748—1828. marselje- 1771. marseilles- 1734, 1754) (förr) söm som användes på marseillearbete. Jag vil sy en Marsölssöm rätt så curriöst som en an. Dalin Arg. 2: 77 (1734, 1754). (Där fanns) Skön Valborgs stubb af Nopkens med Marseille-söm. Dens. Vitt. 4: 448 (1748). 1 nättelduks(kjortel) med marsell söm. BoupptVäxjö 1805. —
-TVÅL. (marseille- 1902 osv. marseiller- 1839) visst slags tvättvål. Pasch ÅrsbVetA 1839, s. 16. —
-VISA(N). (†) marseljäs(en). Wedberg 1HD 89 (i handl. fr. 1800).
B (†): MARSELJE-SÖM, se A.
C (numera knappast br.): MARSEILLER-ARBETE, se A. —
-HYMN(EN). (†) marseljäs(en). En Visa på Marseiller Hymnens Melodie. Nordia 1795, okt.-dec. s. 189. Ekbohrn 2: 26 (1878). —
-MARSCH(EN). (†) marseljäs(en). Marseiller-marschen. Rouget de Lisle (1838; titel). Schück 308 (1854). —
-SÅNG(EN). (†) marseljäs(en). LinkBl. 1795, nr 118, s. 1. Marseljer-Sången (La Marseillaise). Rouget de Lisle (1870; titel). —
-SÅPA, -TVÅL, se A.
D (†): MARSEILLES-MÖSSA, se A. —
-SÄNGTÄCKE. (†) med l. i marseillearbete. ÅgerupArk. Bouppt. 1760. —
-SÖM, se A.
Avledn.: MARSEILLESKA, f. marseljäsiska. GHT 1940, nr 237 B, s. 6. —
MARSELJANER-. i ssgn marseljanerhymn(en). (†) marseljäs(en). Calonius Bref 193 (1796). —
MARSELJANSK, adj. (†) adj. till Marseille. Calonius Bref 193 (1796).
Spoiler title
Spoiler content