MARUSKA marus4ka l. 032, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[möjl. av sv. dial. magruska (Bohusl.) med syftning på att åkdonet skakar mycket]
visst slags, numera bl. i Bohuslän använt, tvåhjuligt åkdon med tvenne i längdriktningen placerade, mot varandra vända säten. Jag var glad att .. få gå till staden (från Djurgården) och slippa att som i går ruska i den otäcka Maruskan. Forsell Sällsk. 174(1847). GHT 1896, nr 78 B, s. 4 (i annons om auktion).Maruskan .. är det vanligaste åkdonet på Orust och stora delar av det bohuslänska fastlandet. SDS 1941, nr 281, s. 6.
