SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1943  
MATARE ma3tare2, om person m., om sak r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. =.
Etymologi
[avledn. av MATA, v.]
1) om person.
a) (mera tillf.) motsv. MATA, v. 1: person som utfodrar djur. Vi ha till alla våra matare .. utsänt cirkulär upptagande vissa frågor (ang. fågelutfodring om vintern). SvNat. 1930, s. 44.
b) tekn. motsv. MATA, v. 5: person som matar en maskin o. d. Tunnan (i lerbråkan) fylles efter hand, i det mataren öser 2, 3 à 4 skyfflar ler (osv.). Wijnblad Tegelbr. 15 (1761). Matarn står högt uppe på bordet och stoppar i. Larsson i By Jord 150 (1913; på tröskvärk).
2) om sak; motsv. MATA, v. 5.
a) tekn. om del av maskin l. apparat varmed denna matas. Ullen föres på en duk utan ända till ett par valsar, eller så kallade matare, af hvilka hon införes i (rensnings-)machinen. Pasch ÅrsbVetA 1828, s. 22. På de nyare (präglingsmaskinerna) har man .. anbragt en mekanisk matare, som, af präglingsskrufven satt i rörelse, inskjuter myntplatten i ringen. UB 4: 287 (1873). Högberg Vred. 1: 24 (1906; i kvarn).
b) orgelb. i orgel: en mindre bälg varigm luften pumpas in i magasinsbälgen. Hennerberg (o. Norlind) 1: 9 (1912).
Ssgr (till 2 a; tekn. Anm. Åtskilliga ssgr anslutas direkt till mata, v. 5. Flertalet ssgr beteckna anordningar l. maskindelar varigm fram- l. inmatning åstadkommes): MATAR- l. MATARE-ANORDNING~020. LAHT 1903, s. 17. Automatiska mataranordningar. 2NF 30: 203 (1919). —
-APPARAT. Fock 1Fys. 505 (1855). En automatisk matarapparat för tröskverk. LAHT 1903, s. 19. —
-BORD. jfr bord, sbst.1 5 d. Carlström Spinnm. 75 (1832). Tröskverk med matarebord. HemslöjdsutstSthm 1880, s. 164. —
(jfr 2 b) -BÄLG. orgelb. —
-DUK. Pasch ÅrsbVetA 1828, s. 25. Ullen .. utbredes på den ändlösa matarduken (i kardmaskinen). 2NF 13: 922 (1910). —
-HUS. jfr hus 9 b. 2UB 4: 86 (1899; i radsåningsmaskin). ExInf. 1927, s. 22 (i kulspruta). —
-INRÄTTNING ~020. JernkA 1861, s. 169. —
-KABEL. el.-tekn. jfr -ledning. TT 1889, s. 91. —
-KRAN. för reglering av vattnets tillopp i en ångpanna. Uggla Skeppsb. SvFrLex. (1856). —
-LEDNING. el.-tekn. konkret; jfr -kabel. TT 1891, s. 265. (Den elektriska) Strömmen föres ut till fördelningsnätet genom 5 stycken s. k. matarledningar. Estelle ElektrBelysnUnivLd 6 (1895). —
-MASKIN. KatalIndUtstSthm 1897, s. 196. särsk. el.-tekn. magnetiseringsmaskin. TT 1900, M. s. 30. —
-MATTA, r. l. f. jfr -duk. Planmatningen åstadkommes medelst en ändlös matarmatta av fjädrande stållänkar. HantvB I. 6: 352 (1938). —
-MEKANISM. TT 1873, s. 230. —
-PUMP. för införande av vatten i en ångpanna. Pasch ÅrsbVetA 1837, s. 25. —
-PUNKT. el.-tekn. ställe varifrån elektrisk ström avdelas. TT 1900, M. s. 31. —
-RULLE. jfr -vals. TT 1873, s. 230. —
-RÖR. Fock 1Fys. 509 (1855). Matarröret, hvarigenom vatten inpumpas i (ång)-pannan. UB 2: 589 (1873). —
-SPINDEL, r. särsk. i svarv. Ramsten o. Stenfelt (1917). HufvudkatalSonesson 1920, 1: 482. —
-TRATT. Holmberg Artill. 2: 110 (1882). Kulorna (i skjutvapnet) föras ned i lådan genom en mataretratt. GHT 1898, nr 90, s. 4. —
-VAGN. särsk. boktr. Berndtson (1880). —
-VALS; pl. -ar. Pasch ÅrsbVetA 1828, s. 22. De s. k. matarevalsarne, som draga eller mata fram pappersrimsan (i skrivapparaten). Nyström Telegr. 170 (1869). —
-VATTEN. för matning av ångpanna. KrigVAT 1840, s. 58. Förvärmaren, som har till ändamål att uppvärma matarvattnet, innan det inkommer i pannan. 2UB 2: 579 (1901).
Ssgr: matar(e)vatten-cistern. TT 1889, s. 90.
-förvärmare, r. 2NF 37: 274 (1924). —
-VENTIL. TT 1873, s. 13. Matareventilen, hvarigenom matarevattnet tillföres (ång-)pannan. Frykholm Ångm. 131 (1881). —
-VÄRK, n. särsk. i sågvärk o. d., om anordning varigm virket frammatas. JernkA 1827, s. 60. HbSkogstekn. 460 (1922).
Spoiler title
Spoiler content