SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1943  
MATTSAM mat3~sam2, adj. -samme, -samma; -sammare. adv. -T.
Etymologi
[avledn. av MATTA, v., l. MATT, adj.2]
som mattar (ngn), mattande, tröttande, tröttsam; ansträngande; jfr MATTA, v. 1, o. MATT, adj.2 1. De mattsama husförhören. VDAkt. 1782, nr 613. (Han) hade haft en mattsam förmiddag. SD(L) 1900, nr 551, s. 4. En mattsam sysselsättning. Wahlenberg Ruck Fästmö 388 (1916). Vädret har varit högst mattsamt. Tell Wilder SLuisBro 52 (1928).
Spoiler title
Spoiler content