MAXIS maksis4 l. 40, äv. -i4s, l. MAXYS maksys4, äv. 40, oböjl. sbst.
Ordformer
(machsyss (mach-süss) 1733—1834. machtsüss 1858. maksis 1902. maksys 1922. maksyss 1880—1889. maxis c. 1875 osv. maxiss c. 1875. maxys 1793—1934. maxyss 1893—1906)
Etymologi
[jfr sv. dial. maksis, maksyss, maksyrs (med växlande tonvikt); sannol. av ett icke anträffat t. mach süss; jfr Hjelmqvist ImperSbst. 32 f. (1913) o. där anförd litteratur]
(i vissa trakter) i utropet maxis! ss. befallning till hund l. katt att utföra vissa konster (t. ex. hopp); äv. (o. vanl.) i sådana uttr. som hoppa maxis, om hund l. katt: hoppa över en käpp l. ngns sammanknäppta händer o. d.; äv. bildl., i fråga om person, i uttr. lära ngn maxis, göra ngn underdånig, kuscha ngn. Jag har nu så lärt den bussen Machsyss, at (osv.). Dalin Arg. 1: 281 (1733, 1754). Dricken, — och besen min katta. / .. Nu gifven akt: Maxys! — De skratta. Leopold 2: 262 (1793, 1815). (Kattens) liv bestod att ligga i krum på den uppbäddade sängkammarsängen — och någon gång hoppa maksys. Lagergren Minn. 1: 31 (1922).
SAOB
