SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1943  
MEDICINELL me1disinäl4 l. med1-, äv. 01—, adj.; adv. -T.
Ordformer
(-nel Gadd Landtsk. 1: 29 (1773). -nell PH 10: 377 (1774) osv.)
Etymologi
[jfr d. medicinel; av lat. medicinalis (se MEDICINAL)]
(mindre br.) som har avseende på l. hör till medicinalväsendet; som användes ss. läkemedel, helande, läkande, medicinsk (se d. o. 2). Den Medicinela (växten) Rhodiola finnes på dessa (ovannämnda) tracter vild. Gadd Landtsk. 1: 29 (1773). PH 10: 377 (1774). De till medicinellt bruk och som brödkrydda nyttjade vallmofröna. 2NatLiv 24 (1930).
Spoiler title
Spoiler content