SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1944  
MELASS melas4, r. l. m.; best. -en; pl. (†) -er (Serenius (1734, 1757; under molosses)).
Ordformer
(malass 1786. malast 1786. malastus 1714. melass 1734 (: melasser, pl.), 1815 osv. melasse 18151868. molass 1849)
Etymologi
[jfr d. melasse (ä. d. mallassos, malast osv.), t. melasse, eng. molasses, pl. (ä. eng. melasus, mallassus, melasses, molass osv.), fr. mélasse; av span. melaza, till lat. mel, honung]
(i fackspr.) mörkbrun sirapsliknande vätska som erhålles ss. biprodukt vid sockertillvärkning (o. användes till framställning av brännvin o. jäst samt ss. foderämne). Swedberg Amer. 50 (i handl. fr. 1714). Starck Kemi 257 (1931). — jfr BET-, BLOD-, MÄSK-, RÖRSOCKER-, TORV-MELASS m. fl.
Ssgr (i fackspr.): MELASS-BRÄNNERI. för tillvärkning av brännvin av melass. SDS 1894, nr 309, s. 4.
-BRÄNNING. tillvärkning av brännvin av melass. TT 1871, s. 271.
-BRÄNNVIN. Müller Sockerb. 23 (1868).
-DRANK. erhållen vid tillvärkning av melassbrännvin. LAHT 1896, s. 235.
-FODER. lant. melass med l. utan tillsats av andra foderämnen. TLandtm. 1897, s. 130.
-SNITSEL. lant. blandning av torkad snitsel o. melass som användes ss. foder. LAHT 1896, s. 222.
-UTFODRING~020. lant. jfr -foder. Nathorst LandtbrSk. 54 (1896).
Spoiler title
Spoiler content