MERKAPTAN mär1kapta4n l. mær-1, r. (l. m.); best. -en; pl. (i bet. ’olika slag av merkaptan') -er.
Etymologi
[jfr t. merkaptan, eng. mercaptan; bildat av den d. kemisten W. K. Zeise (se AnnPhysChem. 31: 378 (1834)) av lat. (corpus) mercurium captans, (en kropp) som fångar kvicksilver; ämnet bildar lätt kvicksilverderivat]
kem. svavelhaltig organisk förening, till sammansättningen lik alkohol (se d. o. 1, 3), men med svavel i stället för syre. TLäk. 1834, s. 432. Ett .. ämne, härrörande från sulfatcellulosafabrikerna, som förorsakat olägenheter för omgivningen, är merkaptan. Detta ämne utmärkes genom ytterst stark och vedervärdig lukt. Wirgin Häls. 2: 327(1931).
