SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1944  
MEROVING mer1ωviŋ4 l. me1-, l. -o- l. -å-, m.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. merowinger; av mlat. merovingi, pl., avledn. av ett germ. personnamn, i latiniserad form Meroveus, namn på den föregivna stamfadern till ifrågavarande ätt. Med avs. på bildningssättet jfr KAROLING]
hist. medlem av en frankisk konungaätt som regerade omkr. 500—751 o. efterträddes av den karolingiska ätten; nästan bl. i pl. The Merovingers Ätt. Brask Pufendorf Hist. 180 (1680). De långhåriga merovingerna. Bengtsson (1933; boktitel).
Ssgr (hist.): MEROVINGER-MYNT. härstammande från merovingerna. Rig 1931, s. 188. —
-TID(EN). Bergqvist o. Kjederqvist Ziegler 12 (1898).
Avledn.: MEROVINGISK, adj. hist. som har avseende på l. tillhör merovingerna l. den tid under vilken de regerade. Konungarna aff then Merovingiske Ätten. Brask Pufendorf Hist. 297 (1680). Den merovingiska kulturen. Rig 1919, s. 97.
Anm. Formen meroveer, pl., förekommer hos Schroderus Os. 2: 434 (1635).
Spoiler title
Spoiler content