METALLISERA metal1ise4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr METALLISATION(se avledn.).
Etymologi
[jfr t. metallisieren, eng. metallize, fr. métalliser; avledn. av METALL]
1) (†) kem. reducera (metalloxid) till metalliskt tillstånd. VetAH 1743, s. 101. Ammoniakens metalliserande är högst curieust och interessant. JGGahn(1808) hos Berzelius Brev 9: 40. Heinrich(1828).
2) (†) i p. pf.: genomträngd av l. bemängd med metall; äv. om flytande ämnen vari metalloxid lösts. Wikström ÅrsbVetA 1832, s. 229 (om petrifikat).Metalliserad paraffinolja och metalliserad benzin, som bestå af elainsyrad kopparoxid, löst i paraffinolja eller benzin. TT 1872, s. 298.
3) göra metalliskt fast l. hård (t. ex. trä gm indränkning med vissa lösningar, koltråd gm upphettning o. d.). Metalliserad koltråd (el.-tekn.), koltråd som upprepade ggr upphettats till mycket hög temperatur. Metalliserad glödlampa (el.-tekn.), glödlampa med metalliserad glödtråd. Eneberg Karmarsch 1: 33(1858; om trävirke). 2NF 9: 1352(1908; om koltrådslampa). SFS 1917, s. 1182 (om koltråd).
4) tekn. överdraga l. bespruta (en yta) med ett tunt skikt av fint fördelad metall; äv.: på galvanisk väg överdraga (en yta) med ett metallskikt. Metallisering på våta vägen. UB 4: 556(1873). Nu har det lyckats att ”metallisera” alla möjliga föremål, t. ex. blommor, blad, frukter eller hela grenar. SD(L) 1905, nr 76, s. 8.HantvB I. 7: 128(1939; om galvanisk utfällning).
Ssg: (4) METALLISERINGS-PISTOL. tekn. apparat för metallisering med vilken smält metall påsprutas en yta medelst komprimerad luft. KemT 1914, s. 75.2NF 37: 518(1925).
Avledn.: METALLISATION, r. l. f. [jfr eng. metallization; av fr. métallisation] (i fackspr., †) övergång l. förvandling till fri metall. (Koboltmetall o. järn) uplösas så väl i samma menstruis, som och följas åt både uti metallisationen och vitrificationen. VetAH 1746, s. 129.Rinman JärnH 601(1782).
