[fsv. metvorst, f. (?); jfr nor. o. t. mettwurst; av mnt. metworst, metteworst, av mnt. met, magert svinkött, av fsax. meti, mat (se MAT, sbst.2,MEDISTER), o. mnt. worst, wurst (se VURST)]
visst slags korv; dels (förr) om förvälld o. rökt köttkorv av svin- o. oxkött jämte kryddor, använd ss. ingrediens i kål- o. ärtsoppa, dels (numera) om ett slags till smörgåspålägg använd hårdstoppad, rökt korv av finhackat l. malet oxkött o. magert svinkött blandat med späcktärningar o. starka kryddor (ofta äv. med vin l. konjak l. öl), äv. kallad lybsk metvurst. HovförtärSthm 1619—20 B, s. 4. At koka Erter .. på thet gemena sättet medh Flesk och röckt Fårakött och Metvurst. Kockeb. A 7 b(1650). Lybiske metwurst, Rigiske butror (dvs. flundrefiskar), rökade skinckor. BrölBesw. 196(c. 1670). God Mätvörst kan och läggas kring Fatet, på denna Kåhlen. Oec. 201(1730). Metvurst af Ox-kiött och Fläsk. Warg 453(1755). Lübsk metvurst. Högstedt KokB 608(1920).
Ssgr: METVURST-GIFT, n. (†) för människan giftigt ämne i metvurst som beretts av olämpligt material. Berzelius ÅrsbVetA 1838, s. 602. —
