SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1944  
MIDVINTER mi3d~vin2ter, förr äv. MEDVINTER, r. l. m.; best. -n ((†) -vinteren Rudbeck Atl. 2: 196 (1689), Björner Norr. 6 (1737); -vintren GT, Ling As. 360 (1833)); pl. (mera tillf.) -vintrar (VetAH 1770, s. 150, Östergren (1932)).
Ordformer
(med- 16791737. mid- c. 1755 osv.)
Etymologi
[fsv. midhvinter, motsv. dan. o. nor. midvinter; till fsv. miþer, mellerst (se MID-); jfr dan. o. nor. midtvinter]
tiden mitt i vintern, tiden för vintersolståndet, den mörkaste (o. kallaste) delen av vintern; stundom: midvinterkyla. Dagens längd och kortheet om midsommar och medwinter. Rudbeck Atl. 1: 9 (1679). Det vore sannerligen ingen ringa ting i Hushållningen, at vid Mid-Vintren kunna veta .. huru tidigt slut Vintren vil taga. GT 1788, nr 50, s. 2. Är det riktig midvinter och stark is mellan holmarna, då är det lif äfven kring det ensligaste skär (i skärgården). TurÅ 1910, s. 163.
Ssgr: MIDVINTER- l. MIDVINTERS-BLOT. (-vinter- 1915 osv. -vinters- 17471924) [jfr isl. miðsvetrarblót] (i fråga om fornnordiska förh.) vid midvinter förekommande blot (se blot, sbst.1 1 o. 2); jfr -fest. Dalin Hist. 1: 169 (1747). FoF 1925, 3: 8.
-DAG. (-vinter- 1870 osv. -vinters- 1906) Topelius NBlad 113 (1870).
-DVALA, r. l. f. (-vinter-) (i vitter stil) bildl.; jfr vinter-dvala. Stjärnsunds bruk låg i midvinterdvala, i den dåsiga stämning som alltid råder omkring trettondagshelgen. HågkLivsintr. 10: 74 (1929).
-FEST. (-vinter- 1891 osv. -vinters- 18201923) fest som hålles vid midvinter.
a) i fråga om fornnordiska förh.; jfr -blot. AJourn. 1820, nr 4, s. 1. Den gamla midvintersfesten. Strinnholm Hist. 5: Reg. 225 (1854).
b) (mera tillf.) i fråga om förh. i nyare tid. 2SAH 60: 6 (1883; om Svenska Akademiens högtidssammanträde 20 december). Den nuvarande midvintersfesten, julen. Uppl. 1: 222 (1902).
-KYLA, r. l. f. (-vinter- 1911 osv. -vinters- 1905) I bistraste midvinterskyla tagas de nyfödda ut. TurÅ 1905, s. 109. Hedin Pol 1: 440 (1911).
-KÖLD. (-vinter- 1923 osv. -vinters- 19001932)
-NATT. (-vinter- 1870 osv. -vinters- 1900) (i poesi l. vitter stil) Topelius NBlad 194 (1870). Midvinternattens köld är hård, / stjernorna gnistra och glimma. Rydberg Dikt. 1: 139 (1882).
-OFFER. (-vinters-) (förr) midvinterblot. Midvinters offret anstäldes för årsväxten. Lagerbring 1Hist. 1: 495 (1769). LfF 1909, s. 13.
-TID. (-vinter- 1737 osv. -vinters- 1890) [fsv. midhvinters tidh] tiden vid midvinter. Björner Norr. 2 (1737). Mörne Katz VitMän 103 (1928).
-TING. (-vinter- 1911 osv. -vinters- 1914) särsk. oeg., om stort möte anordnat vid midvintern av förening l. grupp av föreningar. Kulturella ungdomsrörelsens midvinterting. PT 1911, nr 300 A, s. 2. Budk(Brage) 1923, s. 29.
Spoiler title
Spoiler content