MISKA, f.; anträffat bl. i sg. best. -an.
Etymologi
[möjl. av nt. missken, liten katt, till nt. miss, katt (se MISSE, sbst.1)]
(enst., †) nedsättande benämning på kvinna. Hon fick ju sjelf ej någon släng, / Men hvad dess drängar fick det var behållna gåfvor; / .. Då bör hon finna sig den lilla täcka miskan, / Att hon har gifvit qvitt för piskan. CIHallman 277 (1778).
SAOB
