MISS-ADDERA, -ing (JernkA). (†) begå fel vid addering. Uti 1777 års räkning är misadderat både in debito och credito. VDAkt. 1793, nr 215(1791). JernkA 1835, s. 224. —
-AKTA, -ning (se d. o.); -are (tillf., SD(L) 1895, nr 317, s. 3,Johanson SpeglL 204(1922, 1926)). [jfr t. missachten] icke hava tillbörlig aktning för (ngn l. ngt); akta (ngn l. ngt) ringa, ringakta (ngn l. ngt). Möller(1807). Leopold 5: 38(c. 1820). Hvarför har estetiken och många af dem, som egnat henne sitt arbete, icke sällan varit, om icke missaktade, dock sedda öfver axeln? 3SAH 8: 239(1893). Böök ResSv. 96(1924).
Avledn.: missaktlig, adj.; adv. -en (Afzelius). (-akt- 1841. -akte- 1856) (†) förtjänt av missaktning; ss. adv.: med missaktning. Wingård 2: 97(1841). När Herr Klas sluteligen blef till höfvidsman satt öfver allt Finland, besvarade han missakteligen rådets och Hertigens bref. Afzelius Sag. VIII. 1: 45(1856). —
-AKTNING. [jfr t. missachtung] brist på aktning, ringaktning. Möller(1807). För tidningsskrifveri hade jag allt för stor missaktning att derpå ens kunna tänka. Hyltén-Cavallius Lif 211(c. 1880). NoK 117: 100(1933).
