publicerad: 1944
MJUGG mjug4, stundom NJUGG njug4, sbst.; förr äv. MUGG, sbst.1
Ordformer
(mijgh 1597. mjug(h) (miu-) 1543—1769. mjugg (miu-) 1541 osv. miuk 1651—1672. miukk 1673. mugg 1587—c. 1755. niug 1712. njugg 1846—1930)
Etymologi
[jfr sv. o. nor. dial. mugg, ä. d. miug; sannol. besläktat med fris. muggelen, lura, fht. mūchen, lura, t. muck, knyst, mucken, muttra, eng. hugger-mugger, i hemlighet; i formen mjugg har j inskjutits liksom t. ex. i MJÄKIG]
i uttr. i (l. uti, förr ngn gg under) mjugg, i hemlighet, i lönndom, i smyg, i skymundan, i tysthet; numera bl. i fråga om minspel o. d., stundom äv. tal. Le i mjugg, för sig själv, ”i skägget”. Dauid fick see at hans tienare taladhe j miugg. 2Sam. 12: 19 (Bib. 1541; Bib. 1917: viskade med varandra). Kilianus .. bleff i miugg aff dagha tagin. Schroderus Os. 2: 397 (1635). Fan anfäkta de Ryssarne de börja plickta (dvs. loda) under mjugg utan att begära låf. CAEhrensvärd Brev 1: 104 (1784). Jag gäspade i mjugg. Fröding Guit. 177 (1891). De anhöriga .. logo i mjugg och blinkade menande åt varandra. Nilsson HistFärs 93 (1940). jfr (†): Jag log i mustaschernas / mjugg och var glad. Fröding Eftersk. 1: 158 (1892, 1910). — särsk. (†) i uttr. krypa i mjugg, smyga (sig). Thet sälskap, ther .. (Dacke) så kryper j miugh. G1R 15: 422 (1543).
-LISTLIGEN, adv. svekfullt, lömskt. The honom miuglisteligen mördade. Schroderus HelsBegSkattk. 135 (1638). —
-MORDISK, adj. lönnmördande, lönnmördar-. På ett miuggmordiskt sätt aflijfwa. Schroderus HelsBegSkattk. 234 (1638). Lind (1749). —
SAOB
Spoiler title
Spoiler content