MODESTI mωd1esti4 l. mω1- l. mod1- l. må1-, l. -äst-, r. l. f.; best. -en l. -n; pl. (i bet. 2) -er.
Ordformer
(-sti 1773 osv. -stie 1664—1904)
Etymologi
[jfr t. modestie; av fr. modestie, av lat. modestia, till modestus (se MODEST)]
1) (i sht i vissa kretsar) i fråga om ngns framträdande: blygsamhet, försynthet, anspråkslöshet; förr äv. i fråga om ngns förfaringssätt l. uppträdande gentemot ngn: hänsynsfullhet, skonsamhet; tillmötesgående; underdånighet; tjänstvillighet. Stiernman Riksd. 1447(1664). Kom Grefwe Axell Oxenstierna til Wänersborg och tilböd sin underdåniga tienst, betygandes .. een särdeles modestie. Spegel Dagb. 8(1680). Icke har du haft svårt för att lära, söta Aurora; det är bara inbillning, bara modesti. Almqvist TreFr. 1: 6(1842). Att (depositions-)akten skulle ske med modesti för .. (kaplanens) ämbetes skull. Annerstedt UUH II. 2: 395(1909; efter handl. fr. 1673). AB(A) 1933, nr 294, s. 5.— jfr IMMODESTI.— särsk.
a) [jfr motsv. anv. i fr.] (†) (kvinnas) ärbarhet l. sedesamhet; tukt. DA 1771, nr 14, s. 1. För qvinlig modesti, för hvarje dygdigt öra / hvad sårande bonmots! Sturzen-Becker 3: 62(1861). Sundén(1887).
b) (†) övergående i bet.: god ton, takt. At personerne angripas med oanständiga expressioner och sådan skrifart, som modestien intet kan tåla. Schück VittA 4: 613(i handl. fr. 1726). Rademine Knigge 3: 57(1804).
2) (†) bildl., om ett slags isättning framtill i halsen på en urringad klänning; chemisett. Bergius Småsak. 3: 43(1756). Modesti af tät, fin musslin, flera hvarf rynkad på tvärn. SthmModeJ 1854, s. 46.Ramsay Barnaår 2: 79(1904; om förh. på 1840-talet).
