SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1945  
MOLLIFIKATIV, adj.
Etymologi
[jfr t. mollificativ, ä. eng. mollificative; av fr. mollificatif (f. -ive), till lat. mollificare, av mollis, mjuk; med avs. på senare leden jfr FACIT]
(†) om plåster: uppmjukande. BOlavi 118 a (1578).
Spoiler title
Spoiler content