MONECIST mon1esis4t l. må1-, r. l. m. best. -en; pl. -er.
Ordformer
(vanl. skrivet monoecist)
Etymologi
[avledn. av nylat. monoecia, bildat av Linné av gr. μόνος, en, ensam, o. οἰκία, hus, boning]
bot. växt tillhörande klassen Monoecia i Linnés sexualsystem, med enkönade blommor o. han- o. honblommor på samma individ, enbyggare; äv. om kryptogam med han- o. honorgan på samma individ. SvMerc. IV. 4: 125(1759). BotN 1872, s. 8 (om alger).
