SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1945  
MONETÄR mon1etä4r l. 1- l. 1-, l. 4r, adj.; adv. -T.
Etymologi
[jfr eng. monetary, fr. monetaire; av lat. monetarius, avledn. av monēta, mynt (se MYNT)]
(i fackspr.) som har avseende på pänningar l. på pänningväsendet, pänning-. Steffen BrittStröft. 277 (1895). Världens monetära guldtillgångar. SvD(A) 1930, nr 71, s. 4. Den monetära politiken. Cassel TeorSocEkon. 371 (1934).
Spoiler title
Spoiler content