SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1945  
MONIUM, n.
Etymologi
[möjl. en förkortning av ANTIMONIUM (se ANTIMON 2); antimon användes förr i stor utsträckning ss. läkemedel (se Gentz Lindgren 2: 244 f. (1937))]
(†) skämtsam benämning på spritdryck, ”konfonium”; äv.: osvikligt läkemedel l. skyddsmedel. Bränvin i kaffe, si det är ändå maffen framför allt, ett monium som håller själ och kropp tillsamman. Blanche Posit. 58 (1843). Tholander Ordl. (c. 1875).
Spoiler title
Spoiler content