SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1945  
MORMODER mωr3~mω2der, stundom mω3r~, äv. 4~10, l. (i dagligt tal nästan alltid) MORMOR mωr4~mωr1 l. ~mω1r, stundom mω4r~, l. 3~2 (Weste synes ha känt båda accentueringssätten; mòrrmorr eller mórrmorr Dalin), l. (numera bl. i lagstil samt ngn gg mera tillf.) MODERMODER mω3der~mω2der, f.; best. -modern, stundom -modren, vard. mormorn ((†) -moren BoupptSthm 1674, s. 188 a, Bil.); pl. -mödrar ((†) -möder Lucidor (SVS) 309 (1673)). Anm. I vissa fall nyttjas mormor i best. anv. utan slutartikel; jfr MODER 1 b.
Ordformer
(modermoder 1526—1853. modermor 1527—1666. modersmoder 1716—1726. mormoder 1538 osv. mormor 1549 osv. morsmoder 1594)
Etymologi
[fsv. moþor moþir, motsv. d. mormoder, isl. móðurmóðir; till MODER 1]
(ngns) moders moder. Min mormo(de)r. Bli mormor. Vad önskar mormor? Kom hit, så skall mormor (dvs. jag) hjälpa dig. OPetri Tb. 142 (1526; uppl. 1929). Widh den tijden kom moormohr .. (dvs. förf:s svärmor) hijt. Bolinus Dagb. 89 (1697). Jag är gammal, och jag kan vara mormor åt er bägge. Envallsson Niugg 7 (1784). Det kan väl inte vara er mening att vi ska återgå till våra mormödrars stora förkläden (dvs. av det slag som våra mormödrar använde). Hedberg Sardou 125 (1866). jfr: Hon förblef ogift, men kallades allmänt ”mormor”, ett bevis på det stora anseende hon åtnjöt hos sin omgifning. FinBiogrHb. 1253 (1899). — särsk.
a) (vard.) i uttr. fans mormor o. d. (jfr DJÄVUL 1 j); äv. fan och hans mormor, ”fan och hans mor” (se MODER 1 e). De pratade om allt möjligt, om släkt och affärer och fan och hans mormor. Han har skarpare öron än f-ns mormor. Carlén Rosen 10 (1842). Jullan det är Hins mormor själf det. Bergman HNådT 20 (1910).
b) i utvidgad anv., om Eva ss. mänsklighetens stammoder; jfr MODER 2 a. Kolmodin QvSp. 1: 3 (1732). Topelius Läsn. 8: 141 (1896).
c) bildl. Jag hade förut inbillat mig, at tätmjölken i Norland, flere månader gammal, vore den äldsta mjölk i verlden, men fant nu, at Hottentotternes säckmjölk kunde åtminstone vara mormor åt den Norländska. Thunberg Resa 1: 222 (1788). Den gamla mormor Ödet. Törneros Brev 1: 164 (1825; uppl. 1925).
Ssgr: A (†): MORMODER- l. MORMODERS-SYSTER, se C.
B: MORMOR-SAGA. (föga br.) saga från gamla tider. Högberg Jim 26 (1909). Vi äro .. alldeles fullproppade med dylika mormorsagor. Dens. Storf. 59 (1915).
C: MORMORS-HATT. (numera bl. tillf.) passande för äldre kvinnor. Debay ModVexl. 62 (1859). —
-KLÄNNING. av den modell som brukades för ett par generationer sedan. Högberg Baggböl. 2: 103 (1911). DN(B) 1944, nr 259, s. 16. —
-MODELL. jfr -klänning. —
-MOR, ofta uttalat ss. två ord. Lind (1749; under ahn-frau). —
-MORAL. (tillf.) Den gamla mormors-moralen om verldens förföriska väsen och Sirenens sång. Thorild 4: 116 (1794). —
-PÄNNINGAR, pl. (förr) om viss uttaxering. Rusttjensts Taxa til Hardt Korns Uträkning. .. Moormors-Penningar — 2 Marck. Hwart emot En Tunna hardt Korn (osv.). LMil. 2: 87 (1687). —
-SYSTER. (modermoder- 1556. mormoders- 1700) (numera bl. tillf.) (ngns) mormors syster. BtFinlH 3: 332 (1556). Hamb. (1700).
Avledn.: MORMODERLIG, adj. som tillkommer l. präglar en mormoder. Hillman SpNov. 28 (1896). Dottersonen, som hon .. vill ställa under sin mormoderliga auktoritet. GHT 1937, nr 6, s. 3.
Spoiler title
Spoiler content