SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1945  
MORMON mormω4n, äv. mωr-, m.||ig.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Etymologi
[av eng. mormon, av Mormon, föregivet namn på författaren av mormonernas heliga urkund, The Book of Mormon, Mormons bok, av sektens stiftare J. Smith förklarat ss. bildat av ”reformerad egyptiska” more non, mer gott]
anhängare av den ursprungligen nordamerikanska, år 1830 av J. Smith grundade sekten ”Jesu Kristi kyrka av de sista dagarnas heliga” (The Church of Jesus Christ of the Latter-day Saints), som förr bl. a. påbjöd l. tillät månggifte (polygyni) o. vars medlemmar 1847—48 organiserade ett samhälle i staten Utah i Förenta staterna. SvT 1852, nr 32, s. 3. I Sverige funnos, år 1856 .., 504 Mormoner. (Agardh o.) Ljungberg III. 2: 100 (1857). BtRiksdP 1914 B, XIII. 1: nr 6, s. 7. — särsk. bildl., om person l. djur som lever i polygyni. Man misstänker .., att .. (dubbelbeckasinerna) äro mormoner i praktiken. Ericson Fågelkås. 2: 123 (1907).
Ssgr: A: MORMON-AGENT. person som har till yrke att propagera för mormonismen. SöndN 1862, nr 28, s. 1.
-APOSTEL. jfr apostel 2 e; vanl. om mormonmissionär. NordT 1888, s. 408.
-BIBEL. mormonernas heliga urkund. KonvLex. 3: 323 (1863).
-KYRKA(N). (mormon- 1888 osv. mormons- 1897) mormonernas trossamfund. NordT 1888, s. 421.
-MISSIONÄR. jfr -agent. SD(L) 1904, nr 327, s. 4.
-PRESIDENT. benämning på ledaren för mormonkyrkan (i Amerika). 2NF 33: 581 (1922).
-PROPAGANDA. för mormonismen. Åtgärder för motverkande av mormonpropagandan här i landet. BtRiksdP 1914 B, XIII. 1: nr 6, s. 2.
-PRÄST. WoJ (1891).
-SAMFUND~02 l. ~20. jfr -kyrka.
-SEKT(EN). SvT 1852, nr 194, s. 2.
-STAD(EN). om Saltsjöstaden (Salt lake city) i Utah. WoJ (1891).
-STAT(EN). om staten Utah i Förenta staterna. NordT 1888, s. 408.
-ÄKTENSKAP~002, äv. ~200. (mormonskt) äktenskap mellan en man o. flera kvinnor.
B (†): MORMONS-KYRKA(N), se A.
Avledn.: MORMONISM104, r. (l. m.). [jfr eng. mormonism] mormonernas religiösa åskådning l. lära l. sekt. Enär han öfvergått till Mormonismen. GotlLT 1852, nr 43, s. 2.
MORMONIT, m.||ig. [jfr eng. mormonite] (†) = mormon. PT 1850, nr 185, s. 1. SvT 1852, nr 213, s. 2.
Ssgr (†): mormonit-chef. ledare för mormoner; jfr mormon-president. LLandgren (1848) i KyrkohÅ 1910, MoA. s. 160.
-sekt(en). mormonsekt(en). SvT 1852, nr 213, s. 2.
MORMONSK, adj. som tillhör mormonerna l. har avseende på l. är kännetecknande för dem. NordT 1888, s. 406.
Spoiler title
Spoiler content