publicerad: 1945
MULBETE mɯ3l~be2te, n.; best. -et; pl. (i bet. 2) -en; förr äv. MULBET, f. (RA I. 1: 228 (1538), RARP 4: 128 (1647)) l. n. (Tempeus Messenius 6 (1612), Nybom SDikt. 1: 265 (1864, 1880)); best. -en, ss. n. -et.
Ordformer
(mul- (muhl-, muul-, mwl-) 1543 osv. mula- (mwla-) 1525—1712. mule- (muhle-, muule-, mwle-) 1526—1737. mull- 1658—1852. mulle- 1689—1708. -bet (-ee-, -th) 1525—1880 (i vers). -bete 1526 osv. -bett 1538. -bette 1708)
Etymologi
(i sht i fackspr.)
1) boskaps (i sht nötboskaps o. hästars) betande l. betesgång l. betesfodring, kreatursbete (se d. o. 1); jfr BET, sbst.2 1, BETE, sbst.1 1. Haffua rätt til mulebeet. Linc. Q 1 b (1640). Mulbete å avverkad skogsmark förbjöds. LAHT 1925, s. 624.
2) betesmark för boskap (i sht nötboskap o. hästar), kreatursbete (se d. o. 2); äv. om den växtlighet på betesmarken som tjänar boskapen till föda; jfr BETE, sbst.1 2, 3, BET, sbst.2 2, 3. Gården har gott mulbete. G1R 2: 135 (1525). Gamble odelbyer bleffve .. förlagde i mulebete. HH 20: 50 (c. 1580). Feett Mwlebeet åth Booskapen. Tempeus Messenius 6 (1612). Mulebeet för en Koo och Soo. Verelius 5 (1681). Skogen .. rensas för mulbetets bättre växt. URudenschöld PVetA 1748, s. 13. De gamla mulbetena förvandlas efterhand till bördiga åkertegar. Ymer 1937, s. 94.
Ssgr (i fackspr.): A: (1) MULBETES-AVGIFT~20 l. ~02. avgift för (rätt till) mulbete. Linde Kam. 336 (1867). —
(1, 2) -LÄGENHET~102 l. ~200. (numera föga br.) jfr lägenhet 8. SvSaml. 3—6: 145 (1690). 2NF 34: 36 (1922). —
(1) -PÄNNING l. -PÄNG. (-betes- c. 1786—1844. -bets- 1543—1797) (†) = -avgift. NorrlS 1—6: 296 (1543). Hülphers Norrl. V. 2: 94 (1797). Renbeteskomm. 1907, 2: 78 (1844). —
(1, 2) -RENSNING. (om ä. förh.) upprensning av mark (gm svedjande o. d.) till mulbete. 2SvKulturb. 1—2: 91 (1934). —
(1) -RÄTT, r. l. m. rätt(ighet) till mulbete. CircBrefKronoskog. 1824, s. 9. —
B (†): MULBETS-PÄNNING, -RÄTTIGHET, se A. —
Spoiler title
Spoiler content