SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1945  
MULE- l. MUL- 3l~, äv. med eng. uttal.
Etymologi
[av eng. mule, mulemaskin, eg.: mulåsna (se MULA, sbst.1)]
i ssgr betecknande en av engelsmannen S. Crompton år 1774 konstruerad spinnmaskin som utgör en kombination av två äldre typer o. som bl. a. utmärkes därav att spindlarna äro anbragta på en rörlig vagn, selfaktor.
Ssgr (tekn. o. vävn., numera föga br.): MULE- l. MUL-MASKIN. [jfr t. mulemaschine] NF 7: 1110 (1883). Form 1934, s. 123.
-SPINNMASKIN~002. —
-STOL. [jfr dan. o. nor. mulestol] Pasch ÅrsbVetA 1840, s. 36. SvUppslB 25: 920 (1935).
Spoiler title
Spoiler content