publicerad: 1945
MUMIFIERA mɯ1mifie4ra l. mum1-, i Sveal. äv. -e3ra2, äv. (föga br.) MUMIFICERA -fise4ra osv., v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr MUMIFIKATION (se avledn.).
Ordformer
(-ficera 1848—1896. -fiera 1804 osv.)
förvandla (en död kropp) till mumie (gm balsamering); äv. i pass. med intr. bet., om död kropp: förvandlas till en mumie, bli en mumie; torka ihop; särsk. i p. pf. i adjektivisk anv.; förr äv. i uttr. bli mumifierad till ngt, om lik: vid mumifiering förvandlas till ngt. Ett sådant fett, .. hvartill de, i (en viss kyrka) .. i Paris, uppgräfne Mennisko kroppar blifvit mumifierade och förvandlade. VetAH 1804, s. 198. Att Felis maniculatus (dvs. den nubiska katten) blifvit domesticerad och mumifierad af de gamla Egyptierna. Lilljeborg Däggdj. 466 (1871). (En kista i Jukkasjärvi kyrka) som, då locket aflyftes, befanns innehålla det mumifierade liket af en ung kvinna. Fatab. 1908, s. 194. Bolinder FolkEur. 282 (1928). — särsk.
a) bot. om vissa svamparter: förvandla (frukt) till mumie (se d. o. 2 b α); äv. i pass. med intr. bet., om frukt: förvandlas till mumie. SD(L) 1896, nr 564, s. 3. 2NF 38: 253 (1925).
b) med.
α) i pass. med intr. bet., om av torr brand (se BRAND, sbst.1 I 4 b) angripen kroppsdel: torka in. LbInternMed. 2: 358 (1916). Nyström Kir. 2: 243 (1929).
c) bildl.: göra torr o. stel; förtorka; förstena; äv. i pass. med intr. bet.: förstenas, stelna; äv. i p. pf. i adjektivisk anv. SthmFig. 1846, s. 15. Känslostämningar, hvilka voro på väg att mumifieras. Kjellén Storm. 1: 160 (1905). GHT 1934, nr 299 A, s. 11.
Avledn.: MUMIFIKATION, r. l. f. särsk. med. till b α.
Spoiler title
Spoiler content