publicerad: 1945
MUSKULÖS mus1kɯlø4s l. -ku-, adj. -are. adv. -T.
Ordformer
(förr äv. muscu-, -leus)
Etymologi
[jfr t. muskulös, ä. eng. musculous; av fr. musculeux, av lat. musculosus, avledn. av musculus (se MUSKEL)]
1) anat. o. med. muskulär. SvSaml. 3—6: 126 (1765). Musculösa förslappningar. TLäk. 1833, s. 258. Muskulös värk. Collin Ordl. (1847). Nyström Talorg. 7 (1888).
2) om levande varelse l. kropp l. kroppsdel: som har väl l. kraftigt utvecklade muskler. En muskulös kropp. Pfeiffer (1837). Stora, röda, muskulösa och håriga labbar. Bergman NF 72 (1907). Den gorillaktigt muskulöse svartingen. Bergman LBrenn. 107 (1928). särsk. bildl. Tegnérs vers (i Svea) är enklare, naknare, mera muskulös (än J. G. Oxenstiernas i Skördarne). Böök Tegnér 1: 372 (1917). Mörka, muskulösa kryptvalv. Fogelqvist ResRot 107 (1926).
Spoiler title
Spoiler content