SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1945  
MYLTA myl3ta2, r. l. f.; best. -an.
Etymologi
[bildat till stammen i MULTER]
(i vissa trakter av Norrl., bygdemålsfärgat) mos av kokade hjortron. 2NF 18: 1304 (1913). TurÅ 1934, s. 227. Ssg (i vissa trakter av Norrl., bygdemålsfärgat): MYLT-GRÖT. = mylta. ÖstersundP 1896, nr 146, s. 4.
Spoiler title
Spoiler content