SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1945  
MÅRD 4rd, sbst.1, m. l. r.; best. -en; pl. -ar ((†) -er HFinlKamF 1: 132 (1531), 2Saml. 4: 117 (1629)); förr möjl. äv. MÅRDER, m., anträffat bl. ss. förled i ssgr (se ssgr D) o. i pl. mårdrar (2SthmTb. 3: 93 (1554), Rosenblad Rühs 1: 105 (1811; klandrat i JournLTh. 1811, s. 1088)).
Ordformer
(mard 1523 (: Mardskin), 1537 (: marder, pl.)1673 (: Mardfötter). marder- (i ssg) 1677 (: marderfoder). modra, pl. 1563. mor- (i ssg) 1612 (: morskins-for). mord 1553 (: morder, pl.)1671 (: Mordkelar). må(h)l 1560c. 1740. måll 15721589 (: mållskinn). må(å)r- i ssgr 1531 (: Måårskynn)1638 (: mårschins mössa). mård (-åå-, -dh) 1523 (: mårdskinn), 1530 (: mårdar, pl.) osv. mårder- (i ssg) 1589 (: Mårderskinn). mårdt- (i ssg) 1555 (: mårdt skindt))
Etymologi
[fsv. marþer, mordher m. fl. former, motsv. d. maar(d), isl. mǫrðr, nt. marte, ä. t. mart(e), feng. mearð; jfr (med r-utvidgad stam) fht. o. t. marder (varav fr. martre); av ovisst ursprung]
1) (individ l. art av) släktet Martes Gesn. av familjen Mustelidæ bland rovdjuren; särsk. om (individ av) arterna Martes martes Lin., skogsmård, o. Martes foina Briss., stenmård; i vissa ssgr äv. zool. allmännare, om djur hörande till familjen Mustelidæ. VarRerV 52 (1538). Mårdar .. hålla sigh gärna i Skogen vthi Trä, och hafwa ther vppe sina Ungar. IErici Colerus 1: 75 (c. 1645). Mården .. (är) svartbrun med hvitgul strupe och bröst, lång som en Katt. Sundevall Zool. 27 (1835). Västerb. 1938, s. 36. jfr ASP-, BOK-, BÄRG-, HUS-, SKOGS-, STEN-MÅRD m. fl. särsk. zool. i utvidgad anv., om olika djur som likna mården; i ssgrna MÅRD-HUND, -KATT o. BJÖRN-, PUNG-, RULL-MÅRD.
2) skinn l. pälsvärk av mård (i bet. 1); numera bl. i sg. ss. ämnesnamn l. med kollektiv bet. Lappaskatten aff åångmanaland årliga .. j timb(er) mårdar. HH XI. 1: 8 (1530). Thet var iungfru lucia lella, / hun var väll sueept i mårdh. Visb. 1: 217 (c. 1620). Ett artigtt sängtecke medh mårdar fordratt. Stenbock (o. Oxenstierna) Brefv. 1: 149 (1700). Böök ResSv. 218 (1924).
Ssgr (i allm. till 1): A: MÅRD-ART. zool. Cook 3Resa 292 (1787).
(2) -BOA. jfr boa, sbst. 2.
(1, 2) -BUK. särsk. (†) = mårdskinns-buk. 1. Brun klädes Råck underfodrat medh Mårdbukar. BoupptSthm 16/6 1683.
-DJUR. zool. djur tillhörande familjen Mustelidæ; i sht i pl. Holmgren Däggdj. 176 (1865).
-FAMILJ(EN). zool. familjen Mustelidæ; jfr -djur. (Stuxberg o.) Floderus 3: 239 (1903).
-FARM. för uppfödning av mårdar. SvD(A) 1929, nr 84, s. 7.
(2) -FODER. (mård- 1664 osv. mårde- 1585. mårder- 1677. mårds- 1762) jfr foder, sbst.2 4. KlädkamRSthm 1585 C, s. 8 b. Nattmössor med mårdfoder. Hallenberg Hist. 1: 20 (1790).
(1, 2) -FOT. (mård- 1637 osv. mårda- 1636. mårde- 1640) särsk. (†) = mårdskinns-fot. BtÅboH I. 8: 231 (1636). BoupptSthm 18/11 1673.
-FÅNGST. Hahr HbJäg. 318 (1866).
-FÄLLA, r. l. f. jäg. ett slags redskap för fångst av mård; jfr fälla, sbst.1 1. Schultze Ordb. 990 (c. 1755). Fatab. 1936, s. 228. —
-HUND.
1) till 1: hund som användes l. är lämplig för mårdjakt. Goda mårdhundar. Hahr HbJäg. 316 (1866).
2) till 1 slutet: det i Japan o. Kina allmänna, om en mård påminnande hunddjuret Canis procynoides Gray. NF (1887).
-HÅR. hår av mård (använt t. ex. till fina pänslar). Nyblom Akvarellm. 9 (1910). Ssg: mård hår(s)-pänsel. (-hår- 1887. -hårs- 1910 osv.) AHB 131: 112 (1887).
-HÅV. för fångst av mård; jfr håv, sbst.3 1. Ekman NorrlJakt 478 (1910).
-JAKT. jfr jakt, sbst.1 1. 1Brehm 1: 236 (1874).
(1 slutet) -KATT. zool. den i Främre Indien, på Ceylon o. i Siam levande tigerkatten Felis viverrina Benn.; äv. allmännare, om (katt av) släktet Viverriceps. NF (1887).
(1, 2) -KEL l. -KELE l. -KÄL, m. l. f. (mård- 15401685. mårde- 15591589 (: Mårdekelz foder). -gelar, pl. 1607. -kel(l) 1552 (: Mårdkels foder), 15831589 (: Mårdekelz foder). -kele 1540. -k(i)elar, pl. 15521671. -k(i)eler, pl. 15431603. -kelor, pl. 1563 (: mårdekelor). -kille- (i ssg) 1673 (: Mårdkillefoder). -kijhlar, pl. 1685. -kähl- (i ssg) 1678 (: Mårdkählfoder). -käler, pl. 1560) [av t. marderkehle, till kehle, strupe (se kel, sbst.1)] (†) om skinnet från undersidan av halsen på en mård; i sht i pl.; äv. ss. ämnesnamn; jfr kel, sbst.1 2. Eth foder aff Mårdkele om 6 1/2 timb(er). SkinnkamRSthm 1540, s. 107. Een Gråå Dammaske kiortill .. fodratt medh mårdkeler. HH 1: 21 (1543). BoupptSthm 20/3 1685. Ssgr (†): mårdkel- l. -kela- l. -kele- l. -kels-bräm. (-kela- 1552. -kele- 1552) SkinnkamRSthm 1552 B, s. 3. Därs. 7. -foder. (-kel- 15531678. -kele- (-kille-) 1673. -kels- 15521589) SkinnkamRSthm 1552 A, s. 4. BoupptSthm 17/4 1678.
(2) -KRAGE. KonstNyhMag. 5: 28 (1823).
(1, 2) -KÄKE l. -KÄK. särsk. (†) om skinnet från en mårds käkparti. Ett paletå-foder af mårdkäkar. ExposSlöjdprodSthm 1847, s. 61. CirkDForssellSön. 1896.
-LÄM. (förr) jäg. ett slags giller för fångst av mård; jfr läm 2 samt -stock. Hahr HbJäg. 181 (1865).
(2) -MUFF. BoupptSthm 3/4 1668. SD 1893, nr 25, s. 7.
(2) -MÖSSA. (mård- 1675 osv. mårde- 1685) BoupptSthm 12/1 1675.
-NÄT. jäg. för mårdfångst. FinEtnogrAtl. 14 (1905).
(2) -PÄLS. päls av mårdskinn. —
-PÄNSEL. mårdhårspänsel. UB 6: 552 (1874).
-RIVEL. (förr) jäg. spjutlikt järn varmed mård dödades, då han krupit in i ett ihåligt träd o. d. Ekman NorrlJakt 151 (1910).
(1, 2) -RUMPA. (mård- 15541756. mårde- 15531673) särsk. (†) om skinnet från en mårds svans. SkinnkamRSthm 1553 A, s. 59. Muff af Mård-rumpor. PH 6: 4379 (1756). Ssgr (†): mårdrump(e)-muff. (-rumpe-) BoupptSthm 18/11 1673. -mössa. (-rump-) BoupptSthm 3/4 1668. Därs. 16/10 1689.
-SAX. (förr) jäg. trampsax (rävsax) för fångst av mård. Ekman NorrlJakt 478 (1910); jfr Därs. 151.
(jfr 2) -SKINN. (mård- 1523 osv. mårde- 1663. mårder- 1589) [fsv. mardhskin] skinn l. pälsvärk av mård. G1R 1: 124 (1523). Kiortell aff suart flågill, fodratt medh mårskinn. BtFinlH 4: 192 (1563). FoFl. 1922, s. 164. Ssgr: mårdskinns-bonnett. (förr) jfr bonnett, sbst.1 1 a. OPetri Tb. 167 (1527; uppl. 1929). -buk. (†) om bukpartiet av ett mårdskinn. OxBr. 11: 709 (1637). -foder. G1R 11: 193 (1536). -fot. (†) om skinnet från fot (ben) av mård. NorrlS 14: 106 (1934; efter handl. fr. 1648). -krage. BoupptSthm 3/11 1675. WoJ (1891). -muff. BoupptSthm 7/10 1669. -mössa. SUFinlH 5: 192 (1617). -päls. Björnståhl Resa 5: 37 (1783).
(2) -SLITSA, f. (mård- 1569. mårda- 1569) (†) (smalt) stycke av ett mårdskinn. SkinnkamRSthm 1569 A, s. 59. Därs. 85. —
-SLÄKTE(T). zool. rovdjurssläktet Martes Gesn.; förr äv. allmännare, med inbegrepp av vesslor. Nilsson Fauna 1: 24 (1820). SvUppslB (1934).
-SNARA, r. jäg. ett slags redskap för fångst av mård. Ymer 1902, s. 402. —
-SPÅR. fotspår (i snö) efter mård. Svederus Jagt 347 (1831).
-STOCK. (i sht förr) jäg. ett slags giller för fångst av mård, i huvudsak anordnat på samma sätt som en ekorrstock; jfr -läm. Nordholm Djurf. 30 (1749). Keyland NordMJakt. 11 (1911).
-SVANS. (mård- 1673 osv. mårde- 1576) särsk. till 2: skinnet från en mårds svans; äv. koll. TullbSthm 11/5 1576. CirkDForssellSön. 1896.
-UNGE. I Schveitz och Tyskland uppfödas mårdungar ej sällan af Jägare. Nilsson Fauna 1: 173 (1847).
B (†): MÅRDA-FOT, -SLITSA, se A. C (†): MÅRDE-FODER, -FOT, -KEL, -MÖSSA, -RUMPA, -SKINN, -SVANS, se A. D (†): MÅRDER-FODER, -SKINN, se A. E (†): MÅRDS-FODER, se A.
Spoiler title