SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1945  
MÅRTEN må4rten l. mor4-, i södra Sv. vanl. 32, om person m., om tid r. l. m.
Etymologi
[i vissa trakter (gm förlängning av a framför rt) uppkommen sidoform till MARTIN]
manligt personnamn. — särsk. i oeg. anv., om den 11 nov., som under den katolska tiden firades ss. festdag till åminnelse av den helige Martin av Tours († c. 400) o. som i sv. almanackor från och med 1901 bär namnet Mårten (tidigare Mårten Biskop); äv. om den 10 nov. (mårtensafton) l. om dagarna den 10 o. 11 nov. tillsammantagna l. om tiden kring dessa dagar. Han kommer hem till mårten. Skolan har lov över mårten. Fira mårten. Vid Mårten. Nilsson FolklFest. 168 (1915). EtnolStHammarstedt 160 (1921).
Ssgr (äv., i sht förr, skrivna ss. två ord): A (†): MÅRTEN-MÄSSA, se B.
B: MÅRTENS-AFTON1032. den 10 november, dagen före mårten. Weste (1807). Nilsson FestdVard. 57 (1925). Anm. Förr användes i denna bet. äv. uttr. Sankt Mårtens afton. IErici Colerus 2: 174 (c. 1645). —
-DAG.
1) den 11 nov.; i sht i sg. best. Holmberg 2: 90 (1795). Anm. Förr användes i denna bet. äv. uttr. Sankt Mårtens dag. Bondepract. F 6 b (1662).
2) (tillf.) i pl. best., om dagarna den 10 o. 11 nov. Natten mellan Mårtensdagarne. AntT VII. 2: 52 (1883). —
-FIRANDE, n. —
-GÅS104, i bet. 1 äv. 30~2.
1) gås som ätes l. är avsedd att ätas (under festliga former) vid mårten, särsk. på mårtensafton; äv. om själva måltiden. Verelius 234 (1681). När Mårtens gås ätes, ser man på thes bröst-ben, dömandes ther effter, huru Vintren vil stella sig. Ullenius Ro § 134 (1730). SvUppslB 19: 535 (1934). jfr: Om Mårtensgås går på isen (dvs. om isen bär den 10 nov.), Trampar julebocken i f(ise)n. AntT VII. 2: 51 (1883; fr. Västergötl.); jfr 2. Anm. Förr användes i denna bet. äv. uttr. Sankt Mårtens (l. Martini) gås. Petreius Beskr. 2: 248 (1614; i bild). HovförtärSthm 1646, s. 353.
2) (i sht i södra Sv., numera ofta skämts.) i sg. obest., om den 10 (l. 11) november. Tammelin Alm. 1723, s. 24. Vi har Mårtensgås om ett par dar. Lagerlöf Holg. 2: 482 (1907). —
-HELG. (i vissa trakter, i sht skämts.) jfr helg 1. ”Mårtenshelgen” 1799. Tegnér Farf. 107 (1900). 1LundagKron. 455 (1918). —
-LOV, n. skollov vid mårten. PedT 1892, s. 83. —
-MÄSSA, stundom -MÄSS, förr äv. -MISSA, r. l. f. (mårten- 1590. mårtens- c. 1540 osv.) [fsv. martens mässa, mortinsmessa] (i sht i fråga om ä. förh.) (tiden kring) mårtensdagen, den 11 november. OPetri Kr. 213 (c. 1540). KyrkohÅ 1939, s. 18.
Ssgr (i sht i fråga om ä. förh.): mårtensmässo-dag. den 11 nov. Ekeblad Bref 1: 22 (1649).
-tid. [fsv. martensmässo tidh] tiden omkring mårten. HellestadDomb. 14/9 1605. Nordström Samh. 2: 21 (1840).
Spoiler title
Spoiler content