MÄNGTA, v.1 -ade. vbalsbst. -NING (Lind(1749; under mengung)).
Etymologi
[sv. dial. mängt, röra tillsammans; avledn. av MÄNGA, v.1]
(†) blanda, röra tillsammans (ngt med ngt). Man mängtar här något sand med leret uti rudematerien til teglet. Broman Glys. 3: 140(c. 1730). Lind(1749).