SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1945  
MÄNTINGEN, bedyrande adv.
Etymologi
[trol. av det bedyrande uttr. guste mänt, eg.: vid Guds män, dvs. helgon (se GUD II 8 c), gm bortfall av förra leden o. tillägg av den i dylika uttr. brukliga avledn.-ändelsen -ingen (jfr FASINGEN, FEMTINGEN m. fl.); jfr MÄNKEN]
(†) bedyrande uttr. som användes i eder; äv. i uttr. vas mäntingen ss. uttr. för stor förvåning. Sparenborg. .. Jag är 45 åhr gammal. Terentia. Vas mäntingen! 45 åhr? Lagerström MadApr. 39 (1736). Ihre DissJurForm. 11 (1746).
Spoiler title
Spoiler content