NASSE nas3e2, sbst.1, m. l. r.; best. -en; pl. -ar.
(vard.) svin, gris. Tholander Ordl. (c. 1875). Vi ha ju två fullvuxna nassar och en mängd grisar. Hertzberg Reijonen 53 (1885). (Vid) jul, då vi slakta vår nasse. LfF 1902, s. 258. En saga om tre små nassar. Moe (1924; boktitel). — särsk. (mera tillf.) i utvidgad anv., om figur (föremål) som föreställer en gris (ss. juldekoration o. d.). Levertin Småmynt 30 (1883; om leksaker). Något av vänliga, ärevördiga traditioner .. låg i pepparkaksjulbocken, i nissar och nassar av vit deg med röda fläckar. Laurin 1Minn. 53 (1929).
